Miljövinsten överdrivs för tvångsbytta avlopp

Miljömässigt nedslående. Det var resultatet när avloppsinspektör Annelie Elf hade färdats genom Lessebo kommun från söder till norr med hundratals enskilda avlopp markerade på kartan.

Av de 674 anläggningarna visade sig 415 vara underkända.

I de mest allvarliga fallen innebär det att avloppsvattnet rinner rakt ut i ett dike, helt utan rening.

Ägarna till värstingavloppen fick sex månader på sig att byta sina anläggningar efter inspektionerna.

Syftet med att se över kommunens enskilda avlopp är att minska övergödningen i Östersjön. Genom avrinningsområdena för Lyckebyån, Ronnebyån och Ljungbyån bidrar Lesseboborna med näringsämnen som kväver havsbottnarna.

– I och för sig är Lessebo en liten kommun, men alla bidrar. Avståndet till havet gör att vi påverkar Östersjön mindre än andra kommuner. Men vi har problem, även om de inte är stora, med övergödning i sjöar och åar, säger Ullabritt Rundqvist, miljö- och hälsoskyddschef.

Kommunens tjänstemän har räknat ut hur mycket mindre näring som släpps ut efter avloppsbytena. Kvävet minskar med knappt tio procent jämfört med innan, fosforn med hälften. I kilo räknat blir det 350 respektive 195 mindre.

För en avloppsägare kostar åtgärderna mellan 25 000 och mer än 100 000 kronor.

Är enskilda avlopp i Lessebo ett kostnadseffektivt sätt att minska övergödningen i Östersjön?

– Hur skulle man annars göra? Det finns inga möjligheter att ansluta fastigheter på landsbygden till kommunalt avlopp. Det kostar minst tre gånger så mycket jämfört med att byta det enskilda avloppet. Alternativet är inget avlopp alls, säger Ullabritt Rundqvist.

Vore det inte mer kostnadseffektivt att minska inom jordbruket?

– Dåliga enskilda avlopp är ett av de större bidragen till övergödningen. Jag håller fast vid att det är effektivt.

Men kommunens modell för hur mycket utsläppen minskar är inte verklighetsbaserad. Trots att många fastigheter används som fritidshus så gör kommunen ingen skillnad på dem och på hus där ägarna bor permanent. I modellen bebos samtliga hus av 2,4 personer, 365 dagar om året. Utan undantag.

– Du vet inte hur ett fritidshus används. Det kanske bebos några veckor om året eller hela tiden. Man måste anta att det används permanent.

I själva verket är utsläppen betydligt mindre från vissa fastigheter. Det innebär att de samlade utläggen på tiotals miljoner kronor inte ger den utdelning som Lessebo kommun rapporterar.

Ni utgår från värsta tänkbara scenario?

– Ja.

Är siffrorna rättvisande för hur det är i verkligheten?

– Nej, det blir de inte.