Skolordförande är oroad över betygen

Smålandsposten berättade i tisdagstidningen om de fortsatt dåliga avgångsbetygen för kommunens nior på Bikupan. Bara sju av Sverige 290 kommuner uppvisade sämre resultat läsåret 2011/2012. Och det gångna läsåret ser förmodligen inte bättre ut.

Utbildningschefen Carl-Axel Hallberg sa bland annat att små kommuner med litet elevunderlaget ofta får sämre resultat i jämförelserna eftersom även små avvikelser får stort genomslag. Men att detta inte alls är hela förklaringen och att förändringsarbete är på gång.

Ragnar Lindberg menar att det enda som gäller är att fortsätta det systematiska kvalitetsarbetet där förvaltningsledningen och politikerna får kontinuerliga rapporter från rektorerna ute på skolorna.

– Vi följer upp detta väldigt noga.

En av de främsta faktorerna till om det går bra eller dåligt för ett barn i skolan är barnens bakgrund, bland annat ses föräldrarnas utbildning som viktig.

Här kommer det så kallade resursfördelningssystemet in i bilden. Kommunens skolor får en del av sitt anslag efter hur elevgrupperna ser ut.

Exempelvis: Många utrikesfödda barn och barn från hem där föräldrarna har låg utbildning ger mer pengar för att resurserna ska kunna skärpas upp.

–?Vi ska snart fatta beslut om ett nytt resursfördelningssystem där vi ser över de olika parametrarna.

Vad är ert mål efter läsårets slut?

– Vi kan inte ha ett mål som uppfylls till 85 eller 90 procent. Målet måste vara att alla ska uppnå behörighet, säger Ragnar Lindberg.

Och här har kommunen att jobba med.

Enligt SKL:s statistik från läsåret 2011/2012 hade bara 78,9 procent av avgångseleverna i Lessebo behörighet för att söka in på ett yrkesprogram på gymnasiet. Ännu färre hade behörighet till natur- och samhällsvetarprogrammen, 74,4 respektive 75,6 procent. Medel i landet ligger på mellan 83,4 och 87,5 procent.