Böksholm är inte viktigast

 I Kronobergs län finns cirka 2 000 verksamheter där Länsstyrelsen misstänker att mark- eller vattenområden är förorenade. Cirka 750 av dessa har inventerats och riskbedömts i riskklass 1, 2, 3 eller 4, vilket innebär mycket stor, stor, måttlig eller liten risk. I länet är 33 objekt i riskklass 1 och 126 objekt i riskklass 2.

Sedan mitten av 1990-talet har ett antal detaljerade undersökningar gjorts för att utreda föroreningssituationen i Böksholm, vilket gör det till ett av de mest välundersökta områdena i Kronobergs län. Sett över landet så är det ett av de mest undersökta nedlagda massabruken, särskilt vad gäller påverkan och effekter av klorblekeriutsläpp.

Undersökningarna har bland annat visat låga halter av kvicksilver och kadmium i sediment och i fisk i sjöarna nedströms bruket. Miljögiftet PCB har undersökts i både sediment och i fisk och har inte bedömts utgöra någon stor risk.

Från början av 1950-talet till nedläggningen av 1979 klorblektes sulfitmassan vid bruket. För att få en bild av vilka föroreningar detta orsakat mättes klorerade organiska ämnen i sedimenten i sjöarna nedströms Böksholm. Det som analyserades var EOCl som är en samlingsparameter där man mäter halten extraherbart organiskt klor.

Halten EOCl var hög i sedimenten i Drevsjön och Övrasjön. Med mätvärdena som grund går det dock inte att dra några slutsatser om riskerna med EOCl-föroreningen, varpå Länsstyrelsen med medel från Naturvårdsverket undersökte detta. Den metod som valdes, efter att expertis på biologiska undersökningsmetoder kopplats in, var standardiserade provfisken med åldersbestämning samt hälsoundersökningar av abborre.

Varken provfiskena eller de fiskfysiologiska undersökningarna visade någon påverkan av föroreningar på fiskbestånden eller de individuellt undersökta abborrarna.

Carin Högstedt skriver att en deponi blir ett allvarligt miljöhot om 30–50 år. Varifrån kommer denna uppgift?

I Sverige finns ett mycket stort antal nedlagda deponier, bara i Växjö kommun finns cirka 40. Gemensamt för dem är att det (med enstaka undantag) inte finns någon som med säkerhet vet vad de innehåller. För deponier som enbart varit kopplade till en verksamhet, till exempel i Böksholm, är det oftast lättare att avgränsa vad som kan ha lagts i dem. Förutom ett antal glasbruksdeponier har inga deponier i länet bedömts tillhöra riskklass 1.

Länsstyrelsen prioriterar de objekt som har riskklass 1. Vid bedömningen har risken för akuta hälsoeffekter, påverkan på större dricksvattentäkter, grundvattenreserver eller värdefulla naturområden, hälsoeffekter vid vistelse i närområdet, bostäder, offentliga lokaler eller arbetslokaler stor betydelse. I Kronobergs län finns dessa objekt inom glasbruk, träskyddsbehandling, metallytbehandling och verksamheter som använt trikloretylen som lösningsmedel.

Med resultaten från gjorda undersökningar har riskklassen för Böksholms sulfitfabrik ändrats från riskklass 1 till 2 och Länsstyrelsen avser inte att i dagsläget prioritera ytterligare undersökningar i området.

Ytterligare information finns på Länsstyrelsens hemsida .

LEIF KARLSSON

LENNART JOHANSSON