Bolagsskattesänkning i lågkonjunktur är feltänkt

Ungefär hälften av sänkningen är en kompensation för den ökade beskattning som följer av ändrade regler för så kallade räntesnurror; resten av sänkningen är helt ofinansierad och kräver i princip statlig upplåning. Att låna till skattesänkningar är en riskabel och oansvarig strategi.

Vi kan vara överens om att en bolagsskattesänkning har långsiktigt positiva effekter för den ekonomiska tillväxten och för attraktiviteten inte minst för större företag som har ett val mellan att investera i Sverige eller i något annat land. Men Sverige och de små och medelstora svenska företagen behöver åtgärder som ger resultat här och nu.

Traditionellt har små och medelstora företag stått för tillväxten och sysselsättningen. I dag är det framför allt dessa företag som befinner sig i en svår situation med sviktande marknad, sjunkande försäljning och minskad lönsamhet.

I en tid med lägre vins­ter har en bolagsskattesänkning ingen betydelse, och då är knappast en bolagsskattesänkning det som står överst på önskelistan.

I stället behövs riktade och konkreta åtgärder och en aktiv näringspolitik. Mer samarbete och gemensamma prioriteringar mellan politik, näring och akademi när det gäller forskning, innovation och utbildning. Det är så nya företag startas och de befintliga företagen kan växa.

Det duger inte att luta sig tillbaka och överlåta allt åt marknaden. Politiken måste kliva fram och ta en aktiv roll. Här är några exempel på vad som kan göras istället för att sänka bolagsskatten:Sjuklöneansvaret är en viktig fråga för många småföretag. Många skulle kunna utöka sin verksamhet genom att anställa ytterligare en person, men väljer att avstå på grund av dyra sjuklöneregler.

Vi föreslår därför att arbetsgivarens kostnadsansvar för den andra sjuklöneveckan i sjukförsäkringen (sjukdag 8–14) slopas.Många företag upplever att den administrativa bördan tar för mycket tid och därmed också pengar och resurser i anspråk.

Vi vill att det ska bli enklare för företag att följa de regler som finns och vi vill därför intensifiera arbetet med regelförenklingar.

Det finns en stor potential i att förbättra den offentliga upphandlingen av externa varor och tjänster. Upphandlingsutredningen beräknar den till mellan 480 och 580 miljarder kronor per år, och identifierar ett antal problem.

Vi tror att en nationell enhet med uppgift att stödja kommuner och landsting i offentlig upphandling skulle kunna förbättra upphandlingen avsevärt. Vi avsätter 50 miljoner kronor för att etablera ett nationellt kompetenscentrum för offentlig upphandling. Vi vill också upprätta en strategi för nationell innovationsupphandling.

Vi Socialdemokrater ser också vikten av en konkurrenskraftig bolagskatt gentemot omvärlden och föreslår att bolagsskattesatsen nästa år ska sänkas till 24 procent. Vårt förslag är fullt finansierat och kräver inga lån. Vi väljer i stället att fokusera på att avskaffa ineffektiva undantag, och får därmed ett ekonomiskt utrymme att satsa på mer effektiva och riktade reformer. Det är så en aktiv och progressiv näringspolitik bedrivs.