Annons
Nyheter

Dino Viscovi, LNU: Bygg först, tänk sedan?

Det är populärt att likna Linnéuniversitetet vid ett företag. Låt gå för denna lite haltande jämförelse. I så fall planerar nu firman för nya butikslokaler, en ny organisation med nya avdelningar och chefer, skriver Dino Viscovi, universitetslektor, Linnéuniversitet, Växjö och Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping
Nyheter • Publicerad 4 februari 2012
Foto: Lena Gunnarsson

När Linnéuniversitetet blev verklighet 2010 stod med ens två saker klara. Det nya lärosätet hade lägre formell kompetens alltså relativt sett färre lektorer, docenter och professorer än Växjö universitet. Och utbildningsutbudet var minst sagt brokigt och ogenomtänkt. I flera fall blev det till och med intern konkurrens mellan likartade program i Växjö och Kalmar.

Detta är egentligen inget att förvånas över, utan blir helt enkelt resultatet när ett universitet och en högskola fusionerar sådant får hanteras efter fullbordat faktum. Vad man däremot kan undra över är varför Linnéuniversitetet ännu inte på allvar och med systematik börjat rätta till de här sakerna. Runt om i landet kraftsamlar nämligen konkurrerande lärosäten för att höja den formella kompetensen och spetsa utbildningsutbuden. Detta för att vi står inför två viktiga förändringar.

Annons

Den första handlar om demografi. Om fyra, fem år minskar studentkullarna med åtminstone 20 procent. Blir dessutom arbetsmarknaden för unga bättre än i dag, minskar antalet potentiella studenter ytterligare. Den andra förändringen handlar om forsknings- och utbildningspolitiken. Regeringen vill styra resurserna till färre lärosäten, men vill inte peka ut vilka. Istället är det konkurrensen om studenter och forskningsresurser, parat med mera rigorösa kvalitetsutvärderingar, som får avgöra vilka som ska växa respektive krympa.

Därför är alltså landets universitet och högskolor intensivt sysselsatta med att se över sina egna styrkor och svagheter. Man kvalitetsgranskar, samtidigt som man ser över utbildningsutbudet som ska matcha både framtidens studentefterfrågan och arbetsmarknader. Det finns också en tydlig strävan efter samordning, man vill hitta områden där både forskning och grundutbildning är bärkraftiga.

Kort sagt, totalt sett räknar universiteten med ett minskat uppdrag och en tuffare konkurrens, vilket gör att de tar ett fastare grepp om en mindre men hårdare kärna. Allt för att i framtiden kunna attrahera kompetent personal och duktiga studenter.

På Linnéuniversitetet är det svårt att se något genomtänkt arbete av det slaget. Den formella kompetensen har inte stärkts. Och grundutbildningen har sedan fusionen heller inte förändrats nämnvärt, omfattningen och brokigheten består. När universitet gläder sig över höga söksiffror, handlar det mest om distanskurser, vilka på kort sikt blivit attraktivare eftersom konkurrenterna minskat utbudet av ovan nämnda skäl. Universitetet stoltserar alltså med en slags pyrrhussiffror.

Förändringsarbetet vid Linnéuniversitetet är besynnerligt. Nya lokaler planeras i Kalmar och dessutom avser man att göra om organisationen (efter mönster från Karlstad). Detta behöver inte vara fel i sig. Men det hade varit rimligare att först göra en ordentlig omvärldsanalys, och därefter bestämma inriktningen på forskning och grundutbildning, för att sedan skapa en ändamålsenlig organisation och allra sist lösa lokalfrågan.

Det är populärt att likna Linnéuniversitetet vid ett företag. Låt gå för denna lite haltande jämförelse. I så fall planerar nu firman för nya butikslokaler, en ny organisation med nya avdelningar och chefer. Men ännu har man inte hunnit med att fundera över vad konkurrenterna gör eller kundunderlaget eller vad kunderna kan tänkas vilja köpa. Med en sådan strategi riskerar företaget inte bara att stå med svårsålda varor, utan också med feldimensionerade butiker som rent av byggts på fel plats.

Dino Viscovi

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons