Hylla Christina Nilsson med en skulptur i glas
Operastjärnor som Jussi Björling, Placido Domingo, Jenny Lind och Luciano Pavarotti har alla fått byster eller helfigursstatyer resta till sitt minne i brons eller sten. Och så sent som i maj 2013 avtäcktes i Båstad en mycket fin två-meter hög staty över operastjärnan Birgit Nilsson. Den är gjord i glaserad keramik och visar att det går att göra stora statyer i material man kanske inte trodde var möjligt som ändå är realistiska avbildningar av personen som ska äras.
Jag instämmer med Ingmar Nordström att vi borde hylla Christina Nilsson med en staty och samtidigt skapa en turistattraktion. Men i vilket material? Nordström förespråkar en glasstaty men det finns även andra alternativ att fundera över.
Ett material som på senare tid blivit mycket populärt är en form av kompositplast som benämns glasfiberarmerad polyester. Det är starkt och förhållandevis tåligt som kan ha olika färger och dessutom bemålas på ytan och har blivit ett alternativ till bemålade bronser. Ett färskt exempel på denna teknik är Colin Firthskulpturen som placerats i Serpentine lake i London.
Nackdelar med bemålade skulpturer generellt är att den pålagda färgen kan ändras på grund av solens och regnets inverkan och att färgen kan flagna bort. Att färglägga statyer har en lång tradition. För man ska komma ihåg att i till exempel antikens grekland var alla marmorstatyer bemålade. I dag är den färgen borta och många uppskattar det färglösa neutrala utseendet mer.
De mest häpnadsväckande skapelser produceras inom skulpturväg även med glas som material. Daniel Arsham har gjort skulpturer föreställande människor i helfigur av krossat glas så kallade glassplitterskulpturer. Men tekniken ger av naturliga skäl inte den släta ytan som finns i brons eller marmorskulpturer och man kan sakna detta speciellt i ansiktet.
Karen LaMonte har gjort fantastiskt fina figurativa dräkter i naturlig storlek där de gjutna glasdelarna fogats ihop till en verklighetstrogen helhet dock utan huvud. Nicolas Africano har utifrån sin fru som modell gjort mycket realistiska statyetter som endast är en halv meter höga. Sue Hawker är en av många konstnärer som gjort kvinnobyster med vackra ansikten.
Men en traditionell staty gjord i glas har jag själv aldrig sett eller hört att någon gjort trots mycket letande och förfrågningar. Kanske sätter materialet och tekniken gränser för vad som kan göras i ett stycke glas i större storlek? Efter att ha frågat en curator på Corning museum of glass i New York om någon över huvud taget har gjort en glasstaty så fick jag ett svar som måste tolkas som ett nej.
Det man har i sina samlingar som kommer nära är en gjuten glasrelief som förvisso är 198 centimeter hög och föreställer en naturalistisk dansande kvinna, men det är ingen staty. Experter i Kina utförde detta mest för att visa sin skicklighet och att det var tekniskt möjligt.
Intresserade Växjöbor kan ta sig tid och titta på Esaias Tegnérstatyn vid Domkyrkan eller Peter Wieselgrenstatyn utanför IOGT vid vattentorget för att själva se att den traditionella statyn är väldigt hållbar om än inte så originell. Och man kan konstatera att om någon kunde förverkliga en sådan staty, i detta fall föreställande Christina Nilsson, åt oss i glas skulle det sannolikt vara första exemplaret någonsin och Växjö skulle ha en riktigt fin turistattraktion.
Dan Eklund, konstvetare
