Annons
Nyheter

Kattmat inte långt borta

Dagens matpriser måste ställas i relation till dagens pensioner. Pensionären 1997 hade större köpkraft än pensionären 2014. Så prisjakten är tve­tydig, skriver Kerstin Berlman, Vislanda.
Nyheter • Publicerad 3 februari 2014
Klart är att kattmatsburken ligger närmare till än ox­filén prismässigt för pensionärer, anser artikelförfattaren.
Klart är att kattmatsburken ligger närmare till än ox­filén prismässigt för pensionärer, anser artikelförfattaren.Foto: 

Nej, ingen kattmat på pensionärernas bord ännu.

PRO:s årliga priskoll har under 2013 jämfört 34 varor i en matkasse med samma innehåll som vid priskollen 1997. Och med index och allt, så är dagens matkasse billigare, hela 82 kronor. Framför allt har grönsakerna blivit billigare. Så bra! Nu meddelas dock att matpriserna ökat med två procent senaste året. Och mest på grön­saker??

Annons

Just när pensionerna sänkts med tre procent. Och jobbskatteavdraget för yrkesverksamma gör att pensionärerna betalar högre skatt. Det är ingen tröst att pensionen ofta bara är 60 procent av den lön man hade tidigare, det vill säga att skatten också sjunker något. Och så får man en hel femtiolapp extra som tröst varje månad. Kul!

Dagens matpriser måste ställas i relation till detta. Pensionären 1997 hade större köpkraft än pensionären 2014. Så prisjakten är tvetydig.

Men jagandet efter billig köttfärs kan föra ända in hästspiltan, som bekant. Och det finns andra parametrar än pris för att en pensionär ska kunna handla sin mat enkelt, tryggt och prisvärt. Varornas kvalitet, butikens kundvänlighet, tillgänglighet, service och bemötande spelar oftast större roll än sparade ören.

Ytligt sett är stormarknadernas matpriser lägre, med större partier följer större rabatter från leverantörerna. Kundens egen transport till och från butiken spelar också en roll, såväl inom stadskärnor som på landsbygden. De kostnaderna ska också­ räknas med. Bensinpriserna ökar, allmänna kommunikationer är inte alltid kundvänliga, och för äldre personer, ibland med funktionshinder, är detta en utgift som tynger. 1997 hade man fler butiker runt hörnet.

Och trots att dagens matkasse är billigare än 1997, så är den en större utgift för många pensionärer. De som tjänar på lägre matpriser är inte främst fattigpensionärerna,­ utan välbetalda heltidsarbetande medborgare.

Lönerna har under dessa år ökat med 54 procent, pensionerna med 20 procent. Lägg därtill att pensionärer betalar högre skatt. Det är sällan 85-åriga kvinnor med en garantipension på 8?089 kronor i månaden också har ett lönearbete med rätt till jobbskatte­avdrag.

Löneinkomsterna beräknas ha ökat från 21 300 kronor år 2001 till 32 900 kronor 2015, (11 600 kronor) medan pensionerna ökar från 9 400 kronor år 2001 till 11 400 kronor år 2015 (2000 kronor ). 1997 var medelinkomsten 17 900 kronor och pensionen 7 325 kronor. Gapet vidgas starkt de närmaste åren.

Riksdagens äldsta ledamot, Barbro Westerholm, har föredömligt utrett hur illa pensionerna är anpassade till dagens kostnadsläge.

Fattigdomsgränsen är 10 800 kronor i månaden. 35 procent av dagens pensionärer ligger under den. Och för kvinnorna är siffran­ 45 procent, för män 25 procent. Hade inte bostadstillägget?–?som det är nödvändigt att justera funnits, hade 96 procent av dem som får bostadstillägg, hamnat under fattig­domsgränsen. Kvinnor har i?dag 70 procent av männens pensionsbelopp.

Än svårare blir det för framtidens pensionärer, spe­ciellt dem som i?dag tvingas jobba deltid eller är långtidsarbetslösa. Det vill till att bli vegetarian i tid, om nu bara grönsakerna­ blir billigare. Men det blir de tydligen inte, tvärtom. Klart är att kattmats­burken ligger närmare till än oxfilén .

Annons

Vad betyder det att 2000 ideella prisundersökare sätter landets handlare under press varje år?

Är jämförelserna rättvisa?

För pensionärerna betyder det mycket, men också för övriga befolkningen. De unga borde tacka pensionärerna för pensionärernas tumme i ögat på handeln.

Vid senaste priskollen hade de 34 varorna undersökts i två kategorier av butiker, stormarknader med mer än 10?000 varor, och mindre butiker.

Är då alltid de större butikerna billigare än de mindre?

Nej, det kan vara tvärtom. I Norra Älvsborg är storbutikerna billigast, men i Södra Älvsborg är småbutikerna billigare än de stora. Så det går att handla biligt också i småbutiker.

Men priset är inte allt. Vågar man gissa att pensionärerna tycker bättre om småbutiker med känd personal, kanske begränsat men bra sortiment och en plats där man träffas, än stora köplador med femton meter samma cornflakes, starkt ljus och en kilometer till toaletten, långa köer och stressad kassapersonal. Även om osten och köttet kanske är billigare.

I Kronobergs län är storbutikerna något billigare än småbutikerna och ligger ungefär i mitten av skalan för riket, där Gotland, Södra Älvsborg och Blekinge hade billigaste matkassar.

PRO Kronoberg har deltagit i den senaste pris­undersökningen i begränsad omfattning. Dels för att flera butiker sagt nej, dels för att konsument­ansvariga i PRO föreningarna menar att det är bättre att jämföra kvaliteten på livsmedlen än priserna.

I dag går diskussionen hos pensionärerna mer kring tillsatser och närproducerat än ören på mjölken den vara som på 70-talet med Skärholmens­fruarnas uppror och som kom att starta begreppet prisjämförelser.

Annons

Gamla kunniga husmödrar har inget emot hästkött. Men de vill inte bli lurade, vare sig vad gäller innehåll, pris eller kvalitet.

Jämförelsen borde inte inrikta sig på enbart ­priser, utan sättas i samband med köpkraften. För många pensionärer är denna lägre 2014 än 1997.

Kerstin Berlman, Vislanda.

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons