Annons
Nyheter

Människors livsmiljö förstörs

Nyheter • Publicerad 16 mars 2011
Man får hoppas att det inte är markägarnas intressen som ska styra var vindkraftverken ska byggas, skriver Lillemor Blanc. Foto: Lena GunnarssonFoto: 

Det finns en del att tillägga till Smålandspostens artikelserie om vindkraft. Det snurrar på ordentligt och det går för fort i många kommuner. Men det finns också kommuner och länsstyrelser som insett guldruschen i klappjakten och avslagit flera ansökningar där man genomskådat reklamliknande miljökonsekvensbeskrivningar med mörkande av buller, skuggor och intrång i naturens artrikedom av djur och växter.

Pehr Ånelius på stadsbyggnadskontoret hade en förhoppning att alla ansökningar skulle gå lika smärtfritt som med Karrydsvind. Ett litet koperativ med en liten snurra på 73 meter i navhöjd och väl förankrad i byn.

Annons

Det går knappast att jämföras med etablerade vindkraftsbolag som samarbetar med markägare och planerar ett stort antal vindkraftverk med en totalhöjd på minst 150 meter. Det är inget litet koperativ utan en vindkraftspark, en större industrianläggning, med allt vad det innebär.

Även om man i en av artiklarna påpekar från kraftbolaget HS Kraft vikten av att inte skönmåla verkligheten, så har de totalt misslyckats med sina föresatser i Projekt Furuby, mycket på grund av total likgiltighet för berörda boende från medansvariga markägare i projektet.

Man får hoppas att det inte är markägarnas intressen som ska styra var vindkraftverken ska byggas!

Växjö kommun har en vindbruksplan som varit ute på remiss, i den finns förändringar som bör göras. Vindkraftverken kommer att bli allt högre och därmed måste också nuvarande avstånd till bostäder öka. Det finns ett klokt förslag på tio gånger verkens totalhöjd som kommer att praktiseras i flera länder.

Den lag som faktiskt finns om intrång av skogsmaskiner och nyanläggning av vägar i naturskyddade biotoper, våtmarker och spelplatser för rödlistade fåglarefterföljs dåligt. Borde med tydlighet gälla planerade vindkraftprojekt.

Många av de teorier som funnits om vindkraft har nu besannats. Det är gigantiska kostnader att bygga vindkraftverk. Regeringens tanke är att bygga ut produktionen till 30 TWH år 2020, en tiodubbling som kräver 10 000 nya vindkraftverk. Dagens subventioner utgör mer än hälften av marknadspriset på el, en stödnivå som saknar motstycke i svensk industrihistoria och utan vilken inte ens befintlig vindkraft skulle överleva. Stödet uppgår nu till cirk en miljard/år, måste öka till tio miljarder om den planerade utbyggnaden förverkligas. Subventioner som vi skattebetalare är med och betalar.

Resultatet blir för oss förstörd natur, utbyggda älvar, tyngre energibeskattning, ett betydligt högre elpris, instabilt elnät och oregelbundna elleveranser. Den nya prismodell som Energimarknadsinspektionen ska lansera inför 2012 kan komma att kosta elkunderna ytterligare sju miljarder kronor mer per år i elnätsavgifter.

Vindkraftverken genererar ingen el om det inte blåser, eller blåser för mycket, är för kallt, när vindarna i skogslän är för turbulenta. I november månad 2010 gav vindel 0,5 procent. När man ringt till vindkraftbolag nu under den kalla perioden och bett att få tillgång till elproduktionen, lämnas det inte ut!

Stefan Edman har rätt, risken är stor att bubblan genomskådas och brister i den överhettade jakten på elcertifikat och subventioner som fram till 2035 kan beräknas till över 300 miljarder. Vilket skulle kunna räcka till 10 000–15 000 fler jobb i den offentliga sektorn.

Vilken politiker vågar andas om att dra in subventioner? Man har börjat i Spanien och Tyskland.

Annons

O2 Vindkompaniet lyckades inte ta sig in på börsen. Arise Windpower hade en brakförlust 2010 orsakat av kapitalförstöring. Danska Vindkompanier har stora problem. Även Vestas gör stora förluster och säger upp 1 000 personer. Luften tycks börja gå ur bidragsekonomin.

Kommunansvariga tjänstemän, politiker och länsstyrelse måste ut i de planerade områdena och tala med människorna. Annars verkar de lika hemliga som kraftbolag och markägare som ställer sin mark till förfogande för 150 000 kronor/år utan arbetsinsats i 15 år framåt.

Lillemor Blanc

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons