Annons
Nyheter

Oförsäkrade vårdanställda kvinnor

Nyheter • Publicerad 21 februari 2012
Foto: 

SVT visade den 2 februari Dokument Inifrån med rubriken ”De oförsäkrade” Programmet visade hur svårt det är för vårdanställda kvinnor att få sina arbetsrelaterade skador godkända som arbetsskador. Ofta ses inte ens direkta olyckor som arbetsskador, och det har jag personlig erfarenhet av.

I mitt fall handlar det om en svår nervskada som jag fick vid en olycka när jag arbetade som undersköterska i min ungdom. Skadan är omprövad många gånger av Försäkringskassan, utan problem. 2008 omvandlade Försäkringskassan nervskadan till ”en mindre stukning av armbågen” En försäkringsmedicinsk rådgivare på Försäkringskassan skrev ett yttrande, som i princip bara innehöll lögner om mig som person, och han uttalade sig mot vetenskap och beprövad erfarenhet. När rådgivaren skrev om den ofrivilliga barnlöshet jag drabbades av sex år efter olyckan så verkade han vara helt desperat, min livränta skulle dras in till vilket pris som helst! (Jag är mamma till två biologiska döttrar i övre tonåren.) Dessutom ändrade rådgivaren diagnoser utan att kontakta någon av mina läkare. Olyckan och de fem operationerna skrev rådgivaren däremot inte ett enda ord om! Efter en lång och smärtsam kamp fick jag till slut rätt, men hur kan något sådant här märkligt ens inträffa?

Annons

Jag har kommit i kontakt med cirka trettio arbetsskadade, och har läst handlingar i ungefär tio arbetsskadeärenden. Många ärenden liknar mitt. I ett fall nekade Försäkringskassan en kvinna livränta då de ansåg att en sådan olycka som hon råkade ut för på jobbet även kan inträffa i hemmet. Fullt möjligt, men nu inträffade olyckan på jobbet och då lyder det under arbetsskadeförsäkringen. Hävdar Försäkringskassan samma sak om en manlig byggnadsarbetare ramlar ner från en byggnadsställning och skadar sig? Man kan ju ramla ner hemma också?

Varför har kvinnor svårare än män att få sina arbetsrelaterade skador godkända som arbetsskador? Det finns nog flera orsaker. Det finns väldigt få undersökningar om kvinnors arbetsskador, och av tradition ses förslitningsskador hos kvinnor i vården som något naturligt. Det räcker med titeln ”undersköterska” på en arbetsskadeanmälan för att få avslag från Försäkringskassan, det togs upp i TV-programmet. Det ställs stora beviskrav på den arbetsskadade. Däremot uttalar sig Försäkringskassan ofta mot vetenskap och beprövad vetenskap, och de tycks inte ha några beviskrav på sig alls.

Det är svårt att få rätt mot Försäkringskassan utan juridisk hjälp. Försäkringskassan själv har processjuridiska avdelningar som gör allt för att den arbetsskadade inte ska få rätt, de försöker ofta hitta konkurrerande skadeorsaker som inte finns i verkligheten. De försäkringsmedicinska rådgivarna fattar inga beslut, men har ändå en stor makt då kassans beslutsfattare inte har någon medicinsk utbildning. Rådgivarna lyder inte under någon tillsynsmyndighet, så de kan därmed skriva vilka lögner som helst om den skadade.

Vad händer med alla dem som felaktigt har fått avslag i sina arbetsskadeärenden under årens lopp? Inspektionen för socialförsäkringen har granskat hanteringen av arbetsskador ur ett jämställdhetsperspektiv, och har funnit orimliga skillnader i Försäkringskassans hantering av mäns och kvinnors arbetsskador. När kommer vi att få en rättssäker arbetsskadehantering?

Helene Johansson Wifvesson Växjö

Anna-Karin Jonsson
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons