Rädda liv har alltid prio ett

 Olle Bergström och Stefan Engdahl svarade på min debattartikel Det är riskfyllt att få hjärtinfarkt i vårt län. Här några kommentarer till deras inlägg:

Först tycker jag att allt de skriver är informativt och bra. Det tyder på att mycket av hjärtsjukvården fungerar ganska väl men att det finns mer att göra inom särskilt ett område.

Det andra jag konstaterar är att de inte i något avseende motsäger det som jag tog upp i min delvis kritiska artikel. Jag väljer även nu att peka på den allvarligaste bristen där patienternas liv är i särskilt stor fara. Lagstiftningen är entydig; Vård på lika villkor gäller alla som bor inom landstingsområdet även om det är drygt elva mil till Karlskrona från Växjö.

Som framgår av deras artikel handlar det om 50–60 patienter per år som får allvarlig akut hjärtinfarkt vilken kräver speciell behandling i Karlskrona inom högst 90 minuter. Enligt Hjärt- och Lungfonden får endast 34 procent av dessa patienter rätt behandling i tid vilket betyder 15–18 patienter. Det innebär också att 3 542 patienter inte hinner transporteras till Karlskrona inom angiven tid! Min kritik utgår från denna faktiska realitet och att den förändring som skett i landstinget under det senaste året endast är att man nu blivit sämst i landet inom just denna del av den akuta hjärtsjukvården.

Av den information jag fått så är transporter med helikopter utesluten på grund av kostnaden. Då återstår möjligen tre andra alternativ eller kombinationer av dessa:

Det första är en kraftigt utbyggd ambulansverksamhet som kanske ändå inte blir tillräckligt effektiv för att klara tidsgränserna till Karlskrona.

Det andra är att den mest brådskande behandlingen i Karlskrona flyttas till Växjö lasarett vilket ur volymhänseende kan innebära kompetensproblem.

Det tredje är att avtal också tecknas med omkringliggande läns thoraxkliniker.

Alla alternativen har brister och i detta perspektiv kanske helikoptern får tas fram ur hangaren och sikta in sig på den yttersta utposten i sydost. Alternativet med helikopter skulle kunna bli en verklig tillgång i bland annat den akuta hjärtsjukvården precis som man gör på många andra håll i landet och i världen.

Kanske finns den möjligheten genom ett avtal med den helikopterdivision som nyligen stationerats i Kallinge. Om helikoptertransporter räddar ytterligare 35 – 42 patienters liv per år så har det ett värde som är omöjligt att prissätta. Att rädda liv sägs ju alltid vara prio 1 men är det verkligen så i vårt landsting när de politiska prioriteringarna görs?

För att landstinget med allvar ska ta sig an uppgiften tänker jag initiera att Socialstyrelsen gör en utvärdering av den nuvarande ordningen. En särskild tillsyn med frågeställningen: Säkerställer Landstinget Kronoberg en god och säker vård för alla länets invånare som behöver akut specialistvård vid thoraxcentrum i Karlskrona inom 90 minuter? Utgångspunkten är lagstiftningens Vård på lika villkor och de nationella riktlinjernas krav på behandling inom givna tidsgränser.

PER-OLOF CARLSTRÖM