Skammens väg

”Vi ställer oss helt bakom skrivelsen med krav om breddning av väg nummer 941 och vill med kraft understryka att åtgärder typ det föreslagna är ett minimum av vad som bör göras. Vi skulle trafikera detta avsnitt dagligen om det var i körbart skick. Vi tvingas nu köra längre omvägar på grund av att vägens beskaffenhet åsamkar oss stora slitageskador.”

Därmed vet ingen det egentliga trafikbehovet. Sedan har en rad uppvaktningar ägt rum genom åren av företag och organisationer se nedan. År 2008 gjordes en demonstration som visar hur det såg ut när skolbussen mötte en timmerbil.

I juni 2011 kallade trafikverket till informationsmöte i Nylund. Vägen skulle rustas upp genom att bygga 30 mötesplatser á 30 meter. En timmerbil är 24 meter och kan inte köra in i en ficka som är 30 meter. En kompromiss gjordes där Trafikverket skulle bygga 11 mötessträckor á 100 meter. Då kommer en timmerbil in men det blir en kilometer mellan varje mötessträcka. Mötesdeltagare och lastbilsåkare förklarade att vi kommer att fortsätta att kämpa för att få hela vägen breddad.

Huvuddelen av trafiken är tung trafik då det ligger två sågverk i Orrefors. Omläggningen och upprustningen av Riksväg 23 gör att närmaste vägen mellan Nybro och Mälardalen är väg 941 och sedan via Grönskåra och Fagerhult ut på Riksväg 23. Trafikmängden har ökat inte minst till följd av att man i dag kör efter GPS och den närmaste vägen. Utländska åkare tar då väg 941.

Lastbilsåkarna och Bergs Timber har tillsammans med oss utmed vägen fortsatt att arbeta för en breddning av hela vägsträckan och Svevia fick i somras i uppgift att beräkna vad en breddning till 6,5 meter utmed hela sträckan skulle kosta. Med hjälp av lågprismaterial från schakt i Alstermo offererade Svevia ett pris på 3,6 miljoner kronor i tillägg. Detta skulle tiofaldiga vägens trafikvärde.

Uppvidinge kommun erbjöd sig att förskottera pengarna så att arbetet kom igång. Efter lång betänketid avböjde Trafikverket erbjudandet och fortsätter nu med att göra mötessträckor med en kilometers mellanrum. Risken är därmed stor att sysselsättningen vid sågverken påverkas till följd av extrakostnaderna då man tvingas köra 22 kilometer längre.

Vi ställer med anledning av ovannämnda följande frågor till Trafikverket Region Syd och dess planeringschef Peter Uneklint:

?Hur är det möjligt att 2012 ge avkall på tidigare regler att vid upprustning av allmän väg ska körbanan vara minst 6 meter plus 2x0,25 meter i stödkanter?

? Hur ska två lastbilar kunna mötas på en 5,3 meter bred väg när fordonsbredden är 5,7 meter inklusive backspeglar plus marginal mellan fordonen? Anser Trafikverket att det är rimligt att ett 60 ton tungt fordon på 24 meter ska kunna backa flera hundra meter i årets alla väglag till närmaste mötessträcka eftersom de ligger med 1 kilometer mellanrum?

? Kan Trafikverket tillåta slänter 1:2 på en väg som är 5,3 meter bred. På en väg med bredden 7 meter krävs 1:3. I så fall varför?

?Är det försvarligt att efter avslutat vägarbete tillåta växande träd i skogsmark att stå 1,5 meter från vägkant? Sveaskog håller rent från träd och buskar 3 meter från körbanekant på sina skogsbilvägar.

Vi har av Bo Svensson, Trafikverket mötts av beskedet att det skulle finnas ett politiskt beslut att inte rusta upp vägar på landsbygden. Vem har undertecknat detta beslut?

Önskemålet att flytta fram beläggningsarbetet av väg 941 till nästa år förstärktes vid samtal med planeringschef Uneklint den 20 september med löfte om besked inom två dagar. I skrivande stund har något besked från Uneklint inte erhållits. Vid negativt besked behövs två veckor för överprövning.

Bakom kravet på breddning av väg 941 står Uppvidinge kommun, Nils Buss, Bergs Timber, Södras skogsbruksområde, LRF:s kommungrupp. För upprustning av sekundärvägnätet i allmänhet och väg 941 i synnerhet har under 2011 följande organisationer skrivit till Regionförbundet, Näringsdepartementet och Infrastrukturdepartementet, LRF Sydost med 20 000 medlemmar, Skogskoncernen Södra med 51 000 skogsägare och 2,3 miljoner hektar skogsmark, Åkeriföreningen Småland-Öland med 700 medlemsföretag och flera tusen lastbilar

Organisationerna och företagen representerar cirka 85 000 personer.

Finns demokrati och medborgarinflytande om myndigheterna kan bortse från detta?

NILS-ERIK JOHANSSON, ROLAND NILSSON OCH GÖRAN HÄLLSTEDT