Annons
Nyheter

Staten sviker skolan

Leif Lewin har nu lämnat sin utvärdering om den så kallade kommunali­seringen av skolan. Spontant känns det som att han gjort ett bra arbete.
Nyheter • Publicerad 20 februari 2014
Carl-Olof Bengtsson.
Carl-Olof Bengtsson.Foto: Sven Elofsson

Den borgerliga regeringen valde att bara utvärdera kommunaliseringen och utesluta alla övriga beslut i början av 1990-talet. Troligen på grund av att dessa beslut togs av regeringen Bildt. Dock har Leif Lewin också­ till viss del analyserat fortsättningen med avskaffat driftbidrag till skolan, det nyliberala marknadstänkandet och en naiv läroplan 94 signerat Beatrice Ask.

Huvudtesen i Leif Lewins analys är att staten­ har svikit skolan. Staten abdikerade och satte sig på läktaren. Alla kan nog vara överens om att den samlade bilden av reformerna 1990–1994 är ett misslyckande för skolan.

Annons

Först en decentralisering genom kommunaliseringen. Sedan avskaffades det riktade statsbidraget till skolan, vilket förenades med en besparing på skolan. Dessutom skedde det i ett mycket gynnsamt demografiskt läge för staten. De stora­ elevökningarna och utbyggnaden av förskolan samt inflationsskyddet har staten därmed und­vikit.

I samma läge infördes ett marknadstänkande i skolan förenat med en kontrollapparat. Inget annat land i västvärlden har ett så utpräglat marknadstänkande som Sverige. Vårt land har uppmärksammats av internationella experter.

Läroplan 94 betonade individualisering. Det verkar bra vid första anblicken. Men mycket har blivit individuellt arbete och det har ökat skillnaderna mellan elever med olika bakgrund. Den borgerliga regeringen har infört läxhjälp genom RUT. Nu ska det kosta pengar att få läxhjälp. Skott i foten.

Folkpartiet har nu under lång tid hävdat att skolan ska bli statlig. Men vad menar man med detta?

Vem blir den första journalisten som ber Jan Björklund att precisera sig? Ska staten ta över hela verksamheten och skolan bli en statlig verksamhet som försvaret och polisen för att ta några inte helt lyckade ansvarsområden? Det blir mycket att diskutera kring byggnader, skolskjutsar med mera.

Kanske menar Folkpartiet att man ska återgå till läget före 1990. Då var faktiskt alla lärare anställda­ av kommunerna, men staten förhandlade löner och anställningsvillkor. Frågan är om vi kan ha ett system där en är arbetsgivare och en annan sköter löneförhandlingarna. Troligen är det då bättre att staten också har hela arbetsgivaransvaret för all personal. Men då blir kommunen en fastighetsnämnd. Men frågan blir till Folkpartiet: Vad menar man?

Jag tycker att stat och kommun omgående kan starta en process utan stora omorganisationer om bara viljan finns.

? Staten har särskilt abdikerat kring skolans ekonomi. Jag uppmärksammar att Lärarnas Riksförbund ofta påpekar ­statens ansvar ekonomiskt och jag delar den uppfattningen.

Återför ett driftbidrag till skolan där staten preciserar sina önskemål och också finansierar dessa. Inga fler miljardbesparingar på gymnasie­skolan där beslutsunderlaget vägde mindre än ett tusendels gram.

? Stat och kommun gör en gemensam satsning på anställningsvillkoren i skolan. I detta arbete bör också personalens självständighet och frihet preciseras liksom utvecklingsmöjligheterna.

Annons

Vidare bör analyseras om Sverige kan klara sig med samma kontroll­apparat och dokumenteringsbehov som exempelvis det framgångsrika Finland.

Detta kräver arbete och ekonomisk vilja men kan genomföras utan omorganisationer.

CARL-OLOF BENGTSSON

?Huvudtesen i Leif Lewins­ analys är att staten har svikit skolan. Staten abdikerade och satte sig på läktaren. Alla kan nog vara överens om att den samlade bilden av reformerna 1990–1994 är ett misslyckande för skolan, skriver Carl-Olof Bengtsson (S).

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons