Systembolaget motarbetar svensk mat- och dryckeskultur
Frankrike har sin cognac, Italien har sin grappa, Martinique sin rom. De flesta länder har en unik dryckeskultur och med få undantag vårdar och utvecklar man detta arv.
Sverige har snapskulturen. Snapsen är unik. Ingen annanstans höjer man ett glas, ser varandra i ögonen, utbrister i snapsvisa och njuter ett kryddat brännvin till sin mat.
I dag finns dussintals producenter av snaps, fler än på hundra år, entusiaster och företag söker nya smaker, laborerar med blandningar och kryddningar och utvecklar vår snapskultur så att den matchar den moderna gastronomin. Tyvärr försvårar Systembolaget för alla oss som värnar om svensk snapskultur. Aldrig är snapsen i samma fokus som vid jul, och så har det varit i århundraden. Alla producenter lägger ner möda och kreativitet på att utveckla nya julsnapsar. Men vad gör Systembolaget? Jo, man negligerar samtliga producenters bidrag. Samtliga – utom en dansk på 47 volymprocent, vilket också det väcker en del frågor.
Vi har ett Systembolag utan snapsintresse, vi konstaterar att Systembolaget inte delar ambitionen att förvandla snapsen från berusningsdryck till den fenomenala smakhöjare den är, inte bara till sillen, inte bara till kräftan, utan till många moderna rätter som vi serverar och njuter i matlandet Sverige. Vi har ett Systembolag utan tillräcklig kunskap. Ingen berättar att pomeranskryddan är gudomlig till choklad, ingen berättar att dillkryddan är det säkraste kortet till alla skaldjur, ingen berättar att ingefäran är perfekt till sushi.
En jämförelse med skotsk maltwhisky är relevant. I volym säljs mindre skotsk maltwhisky än kryddat brännvin i Sverige. Whiskyvänner kan via ordinarie och beställningssortimenet välja bland långt över tusen olika whiskysorter, antalet snapsar kan däremot räknas, om inte på ena handens fingrar, så inte långt därifrån.
Systembolaget förändrar nu dessutom sitt sätt att organisera sortimentet, vilket leder till ännu färre snapsar. Detta är orimligt och speglar varken svenska konsumenters intresse eller uppdraget att slå vakt om närproducerade goda dryckesvanor och stärka ett kultiverat njutningsdrickande.
De senaste tio åren har bara enstaka permanenta listningar av svenska snapsar tillkommit. Utbudet verkar hugget i sten och producenterna får gång på gång avslag på sina försök att berika snapskulturen med nya smaker.
Spritakademiens ledamöter brinner för att utveckla svensk dryckeskultur. Den samlade kompetensen motsvarar 100-tals år av erfarenhet när det gäller sprit, smaker och dryckeskultur.
Spritakademien uppmanar därför Systembolaget:
? Att kraftfullt öka lanseringen av nya snapsar. Där små och nya producenter ges bättre möjligheter att bidra till utvecklingen.
? Att utbilda personalen om akvavit och kryddat brännvin.
? Att låta konsumentprovningar i högre utsträckning vara vägledande för vad som kommer till hyllorna.
HASSE NILSSON
STEFFO TÖRNQUIST