Trygg vård och en ekonomi i balans

 I Sverige undviker vi än så länge den ekonomiska krisen i Europa, men vi står inte utan ekonomiska orosmoln.

Sjukvården i hela landet står inför tuffa ekonomiska utmaningar. I princip alla landsting redovisar ekonomiska bekymmer av varierande grad. Landstinget Kronoberg är inget undantag. Än finns det dock goda chanser att vända den negativa ekonomiska utvecklingen.

Vindlande snabba medicinska framsteg räddar liv och förbättrar livskvaliteten för många människor.

I dag kan vi behandla svåra sjukdomar på ett sätt som inte tidigare var möjligt. Denna positiva utveckling för med sig en prislapp. Samtliga sjukvårdsorganisationer i Sverige kämpar med stigande kostnader för nya läkemedel och högspecialiserad vård.

Svenskar lever allt längre och befolkningen blir allt äldre. På 20 år kommer 300 000 fler svenskar att vara äldre än 80 år. Också denna positiva utveckling kommer med en prislapp. Behovet av hälso- och sjukvård ökar med en äldre befolkning.

Förutom dessa mer långsiktiga ekonomiska utmaningar, har Landstinget Kronoberg redan under 2012 haft rejält ökande kostnader. Det beror till stor del på att landstinget har producerat mer sjukvård än budgeterat. Dessutom har användningen av nya dyra läkemedel ökat, liksom köpt högspecialiserad vård på våra universitetssjukhus, främst i Skåne. Mycket sjuka kronobergare har på detta sätt fått bästa möjliga behandling och köerna till sjukvården är bland de kortaste i Sverige.

Landstinget kommer sannolikt att klara en ekonomi i balans under 2012, men verksamheten visar negativa ekonomiska resultat. Därför måste vi fortsätta arbetet att få skattekronorna att jobba ännu mer effektivt.

I november ska landstinget besluta om åtgärder för att nå ekonomisk balans under 2013. Förslagen är inte färdiga och vi får återkomma till dem. Redan nu framgår det dock att kostnaderna för hyrpersonal måste minska.

Det genomförs ständiga rationaliseringar i verksamheten. Det är fullt naturligt i en så omfattande verksamhet. Vidare pågår också ett systematiskt förbättringsarbete där patientsäkerheten stärks successivt. Det handlar om att göra rätt från början och därmed undvika vårdskador, vilket sparar lidande såväl som ekonomiska resurser.

Sjukvården utvecklas också i sin organisation. Ett exempel är ett gemensamt arbete med länets kommuner att utveckla vården i de mest sjuka äldre patienternas egna hem. På så sätt kan patienterna undvika att läggas in på sjukhus i onödan, vilket är säkrare för patienten och sparar vårdresurser på sjukhusen.

Ett annat exempel är att rehabilitering byggs ut i hemmet för patienter som har haft stroke, vilket också förbättrar för patienterna och samtidigt sparar resurser.

Vi arbetar också för mer vård i öppna former för våra patienter med psykiatriska diagnoser. Vården organiseras integrerat mellan slutenvård och öppna vårdformer. Mobila team och mobila läkare kommer att bli allt mer vanliga inslag för att möta våra patienters vårdbehov hemma istället för på sjukhusen. Det gäller både patienter med kroppsliga sjukdomar och patienter med psykiska funktionshinder.

En landstingsekonomi i balans kommer att vara den bästa garanten för en trygg och säker vård även i framtiden!

Suzanne Frank.