Nyheter

Tydlig uppföljning för tidiga insatser

Patric Svensson (fp) är ordförande i skol- och barnomsorgsnämnden i Växjö. Här ger han sin lokala syn på det förslag som partikollegan och utbildningsministern Jan Björklund presenterade i går om ett nytt betygsystem.
Nyheter • Publicerad 20 maj 2010
Patric Svensson skriver om det viktiga arbetet med den nya lärarutbildningen.
Patric Svensson skriver om det viktiga arbetet med den nya lärarutbildningen.Foto: Stefan Fehrm

I tisdags presenterade utbildningsminister Jan Björklund regeringens förslag till nytt betygssystem för grundskolan. Bakgrunden till förslaget är att kunskapsresultaten inom svensk skola under decennier försämrats. Folkpartiet och allianspartierna har lovat att vända den utvecklingen, ett nytt betygssystem är en del i det. Genom förslaget garanteras att föräldrar och elever får en tydlig information om elevens kunskapsutveckling. Förslaget blir en tydlig och obligatorisk avstämning så att fler elever kan få stöd att nå skolans kunskapsmål.

Förslaget, som vid en första anblick kanske inte upplevs som så omfattande, är viktigt och efterlängtat. En del går ut på att betyg kommer ges tidigare. Från årskurs sex. Betygssystemet kommer träda i kraft från och med höstterminen 2012. Det innebär att dagens tredjeklassare blir de första som får del av det nya betygssystemet. En annan del är att betyg kommer ges i fler steg än idag.

Arbetet med ett nytt betygssystem är omfattande. Det är kopplat till nya läroplaner och kursplaner med tydliga kunskapskrav och till utformandet av nationella prov för årskurs sex.

Det nya betygssystemet är en av flera åtgärder som Folkpartiet och de andra allianspartierna genomför för att långsiktigt höja resultaten i skolan.

En annan viktig reform, förmodligen den viktigaste, är en ny lärarutbildning. Den får en tydlig inriktning mot att möta eleven utifrån hennes ålder och utveckling. Obligatoriskt blir naturligtvis de centrala kurserna i läs- och skrivinlärning för lärare som ska undervisa de yngre åren.

Det är nödvändigt att också arbeta med rekryteringen till lärarutbildningen och därmed med läraryrkets attraktivitet. En del är löner, en annan är lärarnas arbetstider. Ett nytt avtal slöts nyligen mellan arbetsgivarföreträdaren SKL och lärarfacken. Avtalet ger en löneutveckling omkring 3,5 procent över 25 månader. Jag anser att det var viktigt att SKL fick backa från sitt krav att ensidigt kunna införa 40 timmars vecka. Trots att jag representerar en arbetsgivare har jag haft svårt att förstå SKLs önskan att ha lärarna i skolan när eleverna har sommarlov. Målet borde ju istället vara att ha väl förberedda lärare som är mer tillsammans med eleverna.

Regeringen har tillsammans med kommunerna kunnat genomföra lärarlyftet, en historiskt stor satsning på fortbildningen av lärare. Motsvarande satsning finns också för förskolan. Skol- och barnomsorgsnämnden har haft den ekonomiska möjligheten att fullt ut delta i lärarlyftet och förskolelyftet. Nämnden har också under den här mandatperioden haft möjlighet att de facto höja skolpengen, men mycket viktigt arbete återstår.

Kommunerna har det största ansvaret för skolan och en stor uppgift framför sig att på ett bra sätt genomföra dessa viktiga reformer. För det krävs att kommunen skapar utrymme i form av fortbildning och utvecklingsstöd för rektorer och lärare.

Patric Svensson (FP)

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.