Växjö behöver göra läxan

Domen är hård när en generations anställda uttrycker sina åsikter i Handelskammarens senaste rapport. Växjö hamnar i botten på listan av städer där sydsvenska högskolestudenter vill bo i framtiden.

Sju av tio svarar till och med att de inte kan tänka sig att bo i Växjö och bara fem procent säger att de gärna vill bo här. Detta är ett hårt besked för regionen, som riskerar att få svårt att attrahera högskoleutbildad kompetens både från den egna regionen och från resten av Sydsverige. Svaret på hur denna trend ska ­vändas förutsätter ett beslutsamt agerande som stavas karriärmöjlig­heter, infrastruktur och tillgänglighet

Handelskammaren har genomfört en kartläggning av kompetensförsörjningens regionala utmaningar genom att intervjua 390 sydsvenska högskolestudenter och 50 företag som tillsammans representerar över 200 000 arbetstillfällen i Syd­sverige. Resultatet innebär en allvarlig bakläxa för Växjö. Sju av tio studenter väljer bort Växjö som framtida bostads- och arbetsort. Det de fram­för allt efterfrågar när de ska välja var de ska etablera sig efter examen är karriär­möjligheter och bra infrastruktur som ger hög tillgänglighet både inom regionen och till omvärlden.

En attraktiv region behöver ett välfungerande­ företagsklimat och bra infrastruktur med hög tillgänglighet. Företagsklimatet i sin tur är också beroende av infrastrukturen.

Forskning har visat att människor sällan är beredda att arbetspendla mer än ungefär 45 minuter mellan bostad och arbete. Det betyder att männi­skor behöver hitta ett jobb inom 45 minuter från bostadsorten och företag behöver hitta eller attrahera nya medarbetare till ett område inom 45 minuter från arbetsplatsen.

Det är den lokala arbetsmarknaden och om studenterna eller företagen inte upplever att den fun­gerar riskerar båda att lämna regionen. Det handlar dessutom inte bara om transport utan också om kommunikation.

Fungerande mobiltäckning och bredbandsuppkoppling är inte en fördel utan en nödvändighet i dag.

En närmare titt på de 277 civilekonom- och civilingenjörsstudenter i Handelskammarens undersökning visar också att Linnéuniversitetet har en viktig uppgift att knyta kontakter mellan studenter och framtida arbets­givare. Den uppgiften tycks ha hamnat i skymundan.

Åtta av tio ingenjörs- och ekonomistudenter uppger att det finns minst en arbetsgivare i regionen de skulle vilja arbeta för, men bara fyra av tio tycker­ att de har fått möjlig­het att komma i kontakt med framtida arbetsgivare genom lärosätet.

Både studenter och företag prioriterar personliga­ kontakter och nätverk högt, men det finns en tydlig brist på kontakt­ytor. Det påverkar fram­för allt dem som inte själva har ett stort kontaktnätverk i regionen, men det påverkar också Växjös framtid. Här måste Linnéuniversitetet ta en mycket mer aktiv roll. Samverkan med framtida arbetsgivare borde vara en kvalitetsindikator under hela utbildningstiden.

Växjö och regionen står inför allvarliga kompetensförsörjnings­utmaningar, men genom att konkretisera problemen blir det också möjligt att börja lösa dem.

Utgångspunkten för arbetet bör vara att öka kontakten mellan studenter och framtida arbetsgivare samt att förbättra tillgängligheten, både för arbetspendlingen och för uppkopplingen.

GUSTAF LORENTZ

analyschef vid Sydsvenska Industri och Handelskammaren