GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Miljöpartiet vs verkligheten

Regeringen vill både öka produktionen av biodrivmedel och förbjuda bilarna som skall använda dem.
Ledare • Publicerad 24 januari 2019
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.
Förbränningsmotorn är inte problemet.
Förbränningsmotorn är inte problemet.Foto: PONTUS LUNDAHL / TT

De senaste åren har stor diskussion ägnats åt olika politiska och ideologiska skalor, och vilken eller vilka som har störst bäring i den samtida samhällsdebatten: som höger–vänster, GAL–TAN och stad–land.

En skala som har kommit att visa sig viktig är idealism–realism. Begreppen används i den politiska debatten, men oftare som politiska slagord än analytiska verktyg. Förenklat skulle man kunna säga att skalan handlar om huruvida ens huvudsakliga utgångspunkt är världen som den borde vara eller världen som den är. Vilket val man gör brukar inte sällan sammanfalla med en annan skiljelinje: huruvida avsikt eller resultat är viktigast.

Alla frågor och politiska ideologier mår naturligtvis bra av lite av både och – just därför skall man vara försiktig med att anamma för mycket av det ena eller andra. Skalan har haft stor relevans i migrations- och integrationsfrågan. Den har också fått förnyad aktualitet när Miljöpartiet och Vänsterpartiet nu äntrar sin andra mandatperiod som regeringsparti respektive stödparti.

Den nya regeringen har med dessa partiers förtjänst höga ambitioner vad gäller miljö- och klimatpolitik. Man vill till exempel både öka produktionen av biodrivmedel och samtidigt förbjuda bilarna som skall använda de fossilfria bränslena.

Överenskommelsen som regeringen har ingått i innehåller bland annat en punkt om förbud mot att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar efter år 2030. Det är svårt att förstå på annat sätt än att man vill förbjuda förbränningsmotorer – vilket i vanlig ordning kommer att slå hårdast mot landsbygden och de ekonomiskt svaga.

Både bensin och diesel kan produceras av förnybar och fossil råvara, och säljs i dag med en inblandning av biodrivmedel som ökar successivt. Vissa dieselbilar körs helt på förnybara biodrivmedel. Förbränningsmotorn är inte problemet. Till och med laddhybridbilar säljs i dag med förbränningsmotorer eftersom de är tänkta att vara just hybridbilar. Kommer även dessa att förbjudas efter år 2030?

Regeringen vill öka både produktion och användning av biodrivmedel – som används i förbränningsmotorer – för att sedan förbjuda dessa bilar om ungefär tio år. Tror man på riktigt att det är möjligt? Förväntar man sig att eventuella investerare i biodrivmedel inte skall svara på dessa mycket dåliga incitament? Eller bryr man sig helt enkelt inte?

Det är som en repris av flygskatten. Varför bry sig om hur människan fungerar och hur hon svarar på incitament? Vad är väl resultatet jämfört med våra beundransvärda avsikter? Och vad ger egentligen verkligheten rätten att stå i vägen för vår utopi?

catarina kärkkäinenSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.