Annons
Nöje

Amerikansk poptrio på framfart

Efter två hyllade album ligger det amerikanska bandet Essex Green högt på popkonnässörernas favoritlista. Cannibal sea ger publiken mer av popharmonier, countrykänsla och klatschiga duetter. Nu väntar turnerande och sångerskan Sasha Bell längtar efter att möta publiken igen.
Nöje • Publicerad 22 mars 2006
Popsmederna i Essex Green är tillbaka med ett nytt album. Uppföljaren till The long goodbye heter Cannibal sea. Essex Green består av Jeff Baron, Sasha Bell och Chris Ziter. Foto: Jason Frank Rothenberg/Border
Popsmederna i Essex Green är tillbaka med ett nytt album. Uppföljaren till The long goodbye heter Cannibal sea. Essex Green består av Jeff Baron, Sasha Bell och Chris Ziter. Foto: Jason Frank Rothenberg/BorderFoto: 

- Vi turnerade länge efter vår förra skiva The long goodbye och jag tror att vi alla kände oss rätt utbrända när det var över. Inför inspelningen av The cannibal sea hade det ändrats. Vi upptäckte att bandet var så viktigt för oss. Nu tar jag inte så hårt på framtiden utan är mest lycklig över vad vi har presterat, säger Sasha Bell.

Hennes namn är välbekant för vänner av soft amerikansk pop med psykedeliska ingredienser. Genom åren har Sasha Bell hunnit med att släppa skivor med Essex Green, Ladybug Transistor, Sixth great lake och Finishing school. I Essex Green tillhör hon kärntruppen tillsammans med Chris Ziter och Jeff Barron: tre popälskare som förvaltar arvet efter 60-talsband som Byrds och The Mamas & The Papas.

Annons

- Essex Greens uppgift har aldrig handlat om att experimentera. Vi gör musik vi gillar. Någon gång vore det intressant att testa helt nya vägar, men än så länge är vi nöjda med att utveckla grundtanken.

Hur påverkade det Cannibal sea?

- Vi jobbar ganska ogenomtänkt. Det som blir blir. Jag vet inte om det är det bästa sättet att göra musik, men det är vårt sätt. Däremot märkte vi en sak när vi satte samman låtarna och det var att det blev som en a- och en b-sida på skivan. Till och med låt fem, Rue de lis, är det ganska poppigt. Sedan blir countryinfluenserna viktigare, säger Sasha Bell.

Albumtiteln är ett gammalt piratuttryck för Karibiska havet som Essex Green töjt ut till en slags metafor för hur det är att leva i en storstad som New York. Sasha Bell suckar lite längtande efter att ha berättat att Chris Ziter numera bor i Ohio med sin familj.

- Ju äldre man blir desto mer komplicerat blir livet. Jag tror att vi andra också funderar på familjer, att göra något annat med livet. När vi var yngre handlade så mycket om att spela i band, slå igenom, leva som om varje stund var den sista. Nu är vi lite mognare, äldre och visare, hur klyschigt det än låter.

Starka röster

Sasha Bells sångröst är betydelsefull för Essex Greens sound och på Cannibal sea firar hon duett-triumfer med Chris Ziter. Hon är inspirerad av och lyssnar gärna på starka kvinnliga röster som Linda Ronstadt, Emmylou Harris och Linda Thompson.

- Folksångarröster. När jag började sjunga i band gillade jag inte min röst alls. Jag är ju ingen Céline Dion, direkt. Men med tiden har jag hittat en jämvikt som går över i min sång. Det var jätteskönt att sjunga låtarna på Cannibal sea.

Vad lyssnar du på annars?

- Vänta, jag ska kolla i min Ipod. Animal Collective, Everly Brothers. Och Shout Out Louds. Vi ska turnera med dem i Tyskland snart. Jag hade gärna velat ta en avstickare till Sverige då. Men det fanns inte tid. Däremot ska vi spela på Accelerator-turnén i sommar, säger Sasha Bell. (PM)

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons