Turkiet: Azerbajdzjan "har rätt"
– Om man jämställer dessa två länder ger man ockupationsmakten sitt erkännande. Världen måste ställa sig bakom de som har rätt, nämligen Azerbajdzjan, säger Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu under ett besök i den azeriska huvudstaden Baku.
Besöket sker dagen efter det att Ryssland, USA och Frankrike uppmanat Armenien och Azerbajdjzan att kommer överens om ett ovillkorligt eldupphör. Detta sedan konflikten om utbrytarregionen Nagorno-Karabach under de senaste dagarna eskalerat.
– Det väcks krav på eldupphör, men vad är planen efter det? säger Cavusoglu, som anklagar omvärlden för att inte vara villig att se till så att Armenien ger upp sitt inflytande över Nagorno-Karabach.
Oro för inblandning
Bergsenklaven tillhör formellt Azerbajdjzan men majoriteten av invånarna är armenier.
De uppblossade striderna om området har väckt oro för en internationell konflikt där både Turkiet och Ryssland, som har en militär pakt med Armenien, kan dras in.
Armenien har anklagat Turkiet för att skicka tusentals syriska rebeller till regionen för att strida för den azeriska armén, och Frankrikes president Emmanuel Macron sade nyligen att det finns bevis för att stridande från Syrien rest till Nagorno-Karabach via Turkiet.
Hundratals döda
Syriens diktator Bashar al-Assad säger sig, i en intervju med den statliga ryska nyhetsbyrån Ria, kunna bekräfta uppgifterna.
Han anklagar samtidigt Turkiets president Recep Tayyip Erdogan för att ha eldat på konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan, och striderna om Nagorno-Karabach.
Turkiet nekar till anklagelserna och hävdar att man inte är inblandad i konflikten.
Hittills har minst ungefär 250 människor dödats sedan striderna bröt ut den 27 september.
Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach
Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.
Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.
Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.
Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.
Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås det året. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.
Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.
Källa: Landguiden/UI