GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Årets fysikpris belönar klimatforskning

Syukuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi tilldelas årets Nobelpris i fysik.
Nobel • Publicerad 5 oktober 2021
Nobelmedaljen.
Nobelmedaljen.
Foto: Lars Pehrson / SvD / TT

Pristagarna tillkännagavs av Kungliga vetenskapsakademien strax före klockan 12 på tisdagen.

Ena hälften av priset går till Syukuro Manabe, verksam vid Princetons universitet i USA, som får priset för "banbrytande bidrag till vår förståelse av komplexa fysikaliska system”, samt Klaus Hasselman vid Max-Planck-institutet i Tyskland, för "fysikalisk modellering av jordens klimat, kvantitativ analys av variationer och tillförlitlig förutsägelse av global uppvärmning”.

Den andra hälften av priset går till Giorgio Parisi vid Sapienza Universitá di Roma i Italien, för "upptäckten av hur oordning och fluktuationer samverkar i fysikaliska system från atomära till planetära skalor”.

Förra året belönades Roger Penrose, Storbritannien, Reinhard Genzel, Tyskland, och Andrea Ghez, USA, för forskning som visar att de svarta hålen ute i universum faktiskt existerar på riktigt.

Fakta: Alfred Nobel

Alfred Bernhard Nobel (1833-1896) är Sveriges genom tiderna mest berömda uppfinnare och industriledare. Han uppfann dynamiten och låg bakom en rad andra viktiga uppfinningar inom sprängteknikens område.

I sitt testamente uttryckte han en en önskan om att hans kvarlåtenskap, det vill säga den förmögenhet han hade tjänat ihop efter att ha uppfunnit dynamiten, skulle användas till att instifta ett pris som skulle delas ut i fem olika kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, fred samt litteratur.

Utöver dessa delas även ett ekonomipris ut av Riksbanken, men detta kallas inte officiellt för Nobelpriset i ekonomi (eftersom Nobel inte nämnde den kategorin i testamentet) utan benämns priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Enligt testamentet ska priserna tilldelas dem inom de fem disciplinerna "som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta". Men i praktiken fungerar det inte så eftersom vetenskapliga rön oftast tar många år att verifiera. Pristagarna belönas därför relativt långt efter att de gjort sina upptäckter.

Prisceremonin äger normalt sett rum varje år på Alfred Nobels dödsdag, 10 december. Prissumman är tio miljoner kronor per pris. Högst tre personer får dela på varje pris.

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.