Annons
Nyheter

Arktis brinner allt oftare

Väldiga bränder har blivit allt vanligare i Arktis de senaste fem åren, en effekt av den globala uppvärmningen. Resultatet har blivit omfattande utsläpp av växthusgaser. Farhågor finns nu för att den pågående trenden plötsligt ska accelerera och nå en farlig brytpunkt.
Klimat • Publicerad 4 november 2022
Stora bränder har de senaste åren rasat i regionen Jakutien i nordöstra Sibirien. Bilden är tagen juli 2021.
Stora bränder har de senaste åren rasat i regionen Jakutien i nordöstra Sibirien. Bilden är tagen juli 2021.Foto: AP/TT
Bränderna i Sibirien har de senaste åren varit av en aldrig tidigare skådad omfattning. Bilden, som är tagen i augusti 2021, är från skogarna i Jakutien (Sacha-republiken) i nordöstra Sibirien.
Bränderna i Sibirien har de senaste åren varit av en aldrig tidigare skådad omfattning. Bilden, som är tagen i augusti 2021, är från skogarna i Jakutien (Sacha-republiken) i nordöstra Sibirien.Foto: Ivan Nikiforov/AP/TT
Frivilliga försöker släcka en brand i skogarna i Jakutien, eller Sacha-republiken, i nordöstra Sibirien, i juli 2021.
Frivilliga försöker släcka en brand i skogarna i Jakutien, eller Sacha-republiken, i nordöstra Sibirien, i juli 2021.Foto: Ivan Nikiforov/AP/TT

Det framgår av en ny studie i Science där ett internationellt forskarlag har granskat bränderna i norra Sibirien, norr om polcirkeln, från 1982 till 2020. Med hjälp av satellitdata har omfattningen av bränderna kunnat fastslås.

Analysen visar att bränderna har ökat kraftigt över tid. Fram till millennieskiftet var de få till antalet och hade begränsad utbredning, men därefter har de blivit årliga och allt större, för att fullkomligt explodera 2019 och 2020.

Stora koldioxidutsläpp

Annons

Den totala ytan som eldhärjades under dessa två år var 4,7 miljoner hektar, 47 000 kvadratkilometer, en yta större än Danmark. Detta utgör nästan hälften, 44 procent, av den totala eldhärjade ytan i Sibirien sedan 1982.

Allt som allt medförde bränderna 2019-2020 att 550 miljoner ton koldioxid släpptes ut i atmosfären, ungefär lika mycket som de samlade koldioxidutsläppen från Tyskland.

Studien inbegriper inte de två senaste åren, men bränderna har fortsatt att rasa i stor omfattning både 2021 och 2022.

Forskarna har granskat de möjliga orsakerna till bränderna och funnit att det finns ett starkt samband med stigande temperaturer.

Värme ger bränder

Den genomsnittliga sommartemperaturen under 2019 och 2020 i sibiriska Arktis var 11,35 respektive 11,53 grader Celsius, vilket var 2,65 respektive 2,82 grader högre än genomsnittet för hela perioden 1982-2020. Växtligheten torkade ut mycket snabbt, och blev lättantändlig.

Problemet är att marken i de arktiska regionerna lagrar enorma mängder kol, det mesta i form av torv. Normalt ligger denna infrusen i permafrosten, eller i områden med mycket högt vattenstånd. Men om den stigande värmen leder till uttorkning, ökar risken för bränder, och i så fall till mycket stora utsläpp av växthusgaser. Bränderna kan i sin tur leda till att marken tinar och/eller torkar upp snabbare. Det hela kan bli som ett självspelande instrument där värmen skapar bränder som leder till stora utsläpp i ett allt snabbare tempo.

Fakta: Bränder

Skogsbränder och andra bränder i naturmiljöer, exempelvis buskmarker, savanner och stäpper är ett naturligt ekologiskt fenomen.

På senare år har dock högre temperaturer och mänskligt slarv lett till att allt större områden har eldhärjats på jorden.

Under perioden 2001-2018 brann årligen ett område på mellan 394 och 519 miljoner hektar på jorden. Genomsnittet var 463 miljoner hektar, eller 4 630 000 kvadratkilometer, en yta lika stor som halva USA.

Källa: Scientific Reports

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons