Annons
Nyheter

Azerbajdzjan om ärkefienden: "Konstruktivt möte"

Azerbajdzjan och armeniska separatister i Nagorno-Karabach har hållit ett första samtal om framtiden i den omstridda utbrytarregionen. Den azerbajdzjanska sidan hävdar att mötet avslutades i positiv anda.
Nagorno-Karabach • Publicerad 21 september 2023
Parterna har haft ett första samtal om framtiden för utbrytarregionen Nagorno-Karabach.
Parterna har haft ett första samtal om framtiden för utbrytarregionen Nagorno-Karabach.Foto: AP/TT

Samtalen hölls i en "konstruktiv och positiv atmosfär" enligt ett uttalande från Azerbajdzjans presidentkansli efter att torsdagens samtal avslutats.

Presidentkansliet tillade att parterna kommit överens om att mötas inom kort igen.

Annons

Samtalen pågick i två timmar, enligt statliga medier i Azerbajdzjan. Den armeniska delegationen lämnade då platsen utan att ge några detaljer kring hur diskussionerna gått. Senare meddelas att de var redo att fortsätta fredssamtalen.

Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, har i en intervju med TT tidigare i veckan konstaterat att Karabach-armenierna gått till förhandlingsbordet utifrån en svaghetsposition – de har helt enkelt inte haft något val.

Rädsla för etnisk rensning

Hedenskog konstaterade då att utgångspunkterna för Nagorno-Karabachs självutnämnda styre inför torsdagens samtal bland annat var rädsla för etnisk rensning och avsaknad av militärt stöd utifrån.

Under veckan har den bergiga utbrytarregionen Nagorno-Karabach återigen skapat rubriker sedan nya strider utbrutit. Nagorno-Karabach ligger inom Azerbajdzjans formella gränser men befolkas nästan uteslutande av etniska armenier.

Azerbajdzjan inledde en militär insats i tisdags, efter påståenden om att armeniska styrkor befann sig i utbrytarregionen – vilket Armenien förnekade. I onsdags hävdade Azerbajdzjans president Ilham Aliyev att hans land tagit kontroll över utbrytarregionen och att armeniska separatister gått med på att lägga ned sina vapen.

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan konstaterar att vägen till fred med ärkefienden Azerbajdzjan måste följas.

– Vägen är inte lätt, den kommer att bli svår på flera sätt, och vi måste följa den, sade han i ett tv-sänt tal på torsdagen.

Torsdagens samtal har hållits i den azeriska staden Yevlax (Yevlakh).

Samtidigt som mötet pågick hördes skottlossning i separatistfästet Stepanakert, enligt nyhetsbyrån AFP. Armenierna anklagar Azerbajdzjan för att bryta mot eldupphöret, vilket förnekas från den azeriska sidan.

Möte i FN:s säkerhetsråd

Ryssland påstår sig ha varit med och förhandlat fram onsdagens eldupphör och president Vladimir Putin har sagt att ryska styrkor ska medla i samtalen.

Annons

Enligt Azerbajdzjans åklagarmyndighet har sex ryska soldater dödats "av misstag" i utbrytarregionen under oroligheterna. Förklaringen var att Bakus soldater misstog de ryska medborgarna för att vara armeniska separatister. En av de ryska soldaterna uppgavs ha dödats av armenisk eld.

Under torsdagen väntas FN:s säkerhetsråd att mötas akut om krisen. Minst 200 människor dödades i striderna tidigare i veckan, enligt armeniska uppgifter.

Konflikten i Nagorno-Karabach har präglats av övergrepp av båda sidor. Det finns oro för en ny flyktingkris sedan den armeniska sidan fruktar att den kommer att behöva gå med på en folkförflyttning från regionen.

Armenien varnar FN för att Azerbajdzjan ägnar sig åt "etnisk rensning" och begår brott mot mänskligheten när landet nu tagit tillbaka kontrollen över regionen.

– Det är inte bara en konfliktsituation, det är ett brott mot mänskligheten och bör behandlas som ett sådant, säger Armeniens FN-ambassadör Andranik Hovhannisyan.

Fakta: Svårlöst konflikt i Nagorno-Karabach

Nagorno-Karabach är ett bergsområde i södra Kaukasien som ligger inom Azerbajdzjans gränser, men som i praktiken är en utbrytarregion under Armeniens vingar, med i huvudsak armenisk befolkning.

Området har stått i centrum för en decennier lång territoriell konflikt mellan länderna och två krig har utkämpats om området.

I augusti och september 2020 dödades tusentals stridande under sex veckor. Ryssland medlade då fram ett avtal om vapenvila, som innebar att Armenien fick avstå delar av territorier som de hade kontrollerat i årtionden, samtidigt som Ryssland satte in fredsbevarande styrkor som bemannar den fem kilometer breda Latjin-korridoren för att säkerställa fri passage mellan Armenien och Nagorno-Karabach.

I slutet av juni blossade dödliga strider upp i den länge omstridda regionen. Parterna anklagar regelbundet varandra för att bryta den vapenvila som ska råda i regionen.

Baku och Jerevan har försökt att förhandla fram ett fredsavtal med hjälp av EU och USA, vars diplomatiska engagemang i Kaukasus har irriterat Ryssland.

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons