Bitcoin bakom iranska strömavbrott – eller?
I början av januari slocknade ljusen i Teheran. Under de kommande veckorna drabbades flera av Irans största städer av återkommande strömavbrott.
Bland medborgarna bubblade missnöjet, men myndigheterna visste råd. Via statliga nyhetsbyrån Irna meddelade energidepartementet att illegalt bitcoin-grävande slukade 260 megawattimmar om dagen och i en serie tillslag stängdes över 1 600 bitcoin-center i landet. Ordern ska enligt brittiska The Telegraph ha kommit direkt från president Hassan Rohani.
Digitalt grävande
Bitcoin-grävande, eller bitcoin-brytning, är den process genom vilken nya "mynt" av den digitala valutan skapas.
Iran är med 3,4 procent av det globala grävandet världens sjätte främsta bitcoinproducent, enligt University of Cambridge. Överlägset störst är Kina med 65 procent. Däremellan finns stater som Ryssland, Kazakstan och Malaysia.
Att brytningen koncentrerats till just dessa länder är ingen slump, enligt Erik Agrell, professor i elektroteknik på Chalmers.
– Energin ska vara billig, gärna kylningen också eftersom den går på samma elräkning. Det gör att dessa datacenter ofta hamnar i områden med billig kolkraft och det får gärna vara områden utan stark miljöopinion, säger han till TT.
Törstiga datorer
Bitcoin-brytning slukar el. Enligt Cambridgeuniversitetet uppgår den årliga energiåtgången till 127,7 terawattimmar, vilket kan jämföras med Sveriges totala elförbrukning på 131,8 terawattimmar.
Nya bitcoin skapas när någon lyckas knäcka valutans kryptopussel. Algoritmen anpassar sig så att pusslen blir mer avancerade ju fler som bryter, vilket innebär att kraftfulla och eltörstiga datorer krävs.
När bitcoin-brytare för några år sedan flockades till Island, som kan erbjuda billig geotermisk energi, väcktes farhågor om att elen inte skulle räcka till.
– Om alla dessa nya projekt blir verklighet kommer vi inte att ha tillräckligt med energi för det, sade Johann Snorri Sigurbergsson, talesperson för kraftbolaget HS Orka, till The Washington Post 2018.
"Lätt måltavla"
Kopplingen mellan mörklagda städer och bitcoin är inte begränsad till Iran. 2018 drabbades Venezuela av omfattande strömavbrott, vilket enligt Vice sammanföll med ökad kryptobrytning.
I den georgiska utbrytarrepubliken Abchazien steg elförbrukningen med 20 procent under 2020, rapporterar Reuters och myndigheterna har lagt skulden på bitcoinbrytare.
Elåtgången är en realitet. Men har bitcoin i själva verket blivit en syndabock? En tacksam ursäkt för stater som slarvat med att underhålla kraftnät och säkerställa energitillgången?
– Bitcoin var en lätt måltavla, säger Irans tidigare vice miljöminister Kaveh Madani till AP.
Djupt rotade
I själva verket, hävdar Madani, låg "årtionden av vanskötsel" bakom strömavbrotten.
– Brytningens energianvändning är inte oansenlig, men de här problemen skapas inte över en natt. Det krävs bara en utlösande faktor för att det ska eskalera utom kontroll.
Regeringen har de omfattande bränsleupploppen 2019 i färskt minne. Men Bijan Khajehpour, konsult på European Nexus Partners som erbjuder rådgivning till europeiska företag som vill etablera sig i Iran, tror inte att strömavbrotten har samma explosiva potential.
"I de flesta fall är störningarna lokala och kan inte ses som en nationell kris, men de är en påminnelse om de djupt rotade problem regeringen har med att tillhandahålla grundläggande samhällsservice", skriver han till TT.
Framtidsfråga
Oavsett vem som bär skulden belyser de nedsläckta städerna en utmaning vars aktualitet bara kommer att öka.
– Eldistribution är en väldigt viktig fråga i framtidens samhälle där mer och mer ska gå på el, säger Erik Agrell.
– Det är samma diskussion som kommer upp när transportsektorn och stålproduktionen ska elektrifieras. Då har man två alternativ: antingen lägger man elförbrukningen väldigt nära kraftverken eller så bygger man ut distributionen. Gör man ingetdera så kommer man att få de här strömavbrotten.
Fakta: Bitcoin
Den digitala kryptovalutan bitcoin uppfanns 2009 av Satoshi Nakamoto, en pseudonym vars identitet aldrig har avslöjats.
I början av 2010-talet kostade en bitcoin bara några svenska kronor. I början av mars 2020 låg kursen på drygt 400 000 kronor per bitcoin. Värdet av alla existerande bitcoin överstiger 700 miljarder USA-dollar.
Det första kända köpet med bitcoin ägde rum i maj 2010 då en privatperson erbjöd 10 000 bitcoin för hemleverans av två pizzor. En bitcoin var då värd två öre. I dagens värde hade pizzorna kostat drygt fyra miljarder kronor.
Bitcoin bygger på blockkedjeteknik, vilket gör den i stort sett omöjlig att förfalska. En viktig skillnad från vanliga valutor är att det inte finns någon centralbank som ligger bakom, utan ansvaret är utspritt över en stor mängd datorer över hela världen.
Det maximala antalet bitcoin som kan utvinnas är hårdkodat till 21 miljoner. Runt 18,6 miljoner har redan utvunnits. Antalet nya bitcoin som kan brytas årligen halveras vart fjärde år.
Bitcoin har förblivit störst, men det finns även tusentals andra kryptovalutor.
Källor: SEB, Forbes