Annons
Nyheter

Nu har ÖB pengarna – men inte tiden

Hellre snabbt än helt perfekt.
ÖB Micael Bydén vill se nya tag i Försvarsmakten när den ska växa i raketfart samtidigt som kriget i Ukraina ger nya insikter.
Förr fanns tiden men inga pengar.
– Nu är det tvärtom, säger han.
Försvar • Publicerad 9 maj 2023
ÖB Micael Bydén tror att Försvarsmakten kan lära av näringslivet när försvaret nu växer i historisk takt och också ska anpassas till ett nytt läge där krig rasar i Ukraina. Man måste vara snabb för att det inte ska gå illa.Foto: Johan Nilsson/TT
Sveriges överbefälhavare Micael Bydén i samtal med värnpliktiga stridsvagnsbesättningar på ett av sina många nedslag under den nära månadslånga militärövningen Aurora 23. När försvaret ska växa krävs omtänk och nya arbetssätt, det är bråttom, enligt ÖB.Foto: Johan Nilsson/TT

TT intervjuar Micael Bydén på sluttampen av Sveriges största försvarsövning på 30 år, Aurora. Det är 26 000 svenska och utländska soldater från 14 länder som i mer än tre veckor prövar sina förmågor mot en fiende. Scenariot trappas upp från hybridkrig och nålstick till attacker, bland annat med kryssningsrobotar, och slutar i ett invasionsförsök.

En viktig del är att kunna ta hjälp av andra för att stå pall – och förbereda för det.

Ensam inte stark

Annons

– Man kan säga att ensam är inte stark.

– Men vi är väl rustade att gå in tidigt och möta ett väpnat angrepp, säger Bydén om försvarets egen förmåga.

Vad gäller lärdomar av kriget i Ukraina säger Bydén att det är imponerande hur ukrainarna har stoppat Ryssland från att kontrollera luftrummet. En viktig del i Aurora är att flygvapnet och luftvärnet samverkar på ett nytt sätt.

– Vi har under lång tid tränat på att försvara Sverige på flygvapnets sätt, men alldeles för lite tillsammans med luftvärnet, säger Gripenpiloten Martin under ett stopp på flygflottiljen i Kallinge.

ÖB är inte missnöjd med vad han sett hittills i Aurora. Men det finns en del att förbättra vad gäller att ta emot stöd. Att säga "ni är inbjudna, kom och hjälp oss" om det skulle bli skarpt läge, utanför eller i Nato, räcker inte.

– Vi har fått en rad bekräftelser på att vi är bra på att ta emot. Men vi ser också att vi behöver göra mer när det gäller infrastruktur och logistik, säger ÖB.

Det måste bli bättre balans mellan stridande förband och stödjande för att kunna hålla ut mot en stark angripare.

Öka volymer

– Det handlar väldigt mycket om logistik, ledning, underrättelse och säkerhetsförband. Där behöver vi få upp volymerna.

Överhuvudtaget handlar mycket i försvaret nu om att "få upp volymerna". Politikerna i försvarsberedningen pressar på och vill öka takten

Det sker i en tid när priserna skjuter i höjden, inflationen skenar, konkurrensen om personal i Sverige och vapen och materiel globalt är hård och behoven stora.

Är bråttom

Annons

Det innebär, enligt ÖB, krav på omtänk och nya arbetssätt i Försvarsmakten. Han hävdar att tänkande från kalla kriget och tider av försvarsbantning ibland hänger kvar.

– Det spelade ingen roll om vi var klara på fredag. Eller nästa fredag eller om en månad. Vi hade tiden men bristande ekonomi.

Nu är det tvärtom.

– Ambitionerna är på plats och finansieringen till stor del. Tiden är begränsad och det är krig i Europa. Då måste vi tillsammans med våra nära samarbetsmyndigheter jobba på ett annat sätt, säger Bydén.

Han tillägger att det "är mer utmanande än vad jag hade förväntat mig" att byta från fint till bråttom.

Han tror att det finns mycket att lära av näringslivet.

– Där måste man vara snabb för att det inte ska gå illa.

Han betonar att det inte handlar om att rusa på i förbandsverksamheten så att det blir incidenter och olyckor. Det handlar mer om administration, regelverk och ledarskap.

Utmaning rekrytera

Att rekrytera, och behålla, personal ser han som det största problemet för tillväxten. Som en del i det måste antalet värnpliktiga som utbildas per år upp från 8 000 till 10 000 tiden efter 2025, bedömer han.

TT: Men klarar Försvarsmakten att konkurrera med alla andra ?

Annons

– Vi måste. Och då ska man veta att det finns en hel del kompetensområden där vi konkurrerar hårt med andra. Teknisk personal, till exempel.

Ett högre syfte

Han framhåller att villkor och löner ska vara skäliga, och konkurrenskraftiga där det är möjligt. Men det stora flertalet, menar han, är i Försvarsmakten av ett högre syfte.

– Det är inte för lönen. Om man vill ha den högsta lönen då söker man sig till områden där man har höga löner.

Fakta: Försvarsberedningens krav

Nästa försvarsbeslut bör tidigareläggas ett år och börja gälla 2025.

Kriget i Ukraina har gjort att försvarspolitikens inriktning behöver anpassas

Brist på kvalificerad personal begränsar redan beslutad upprustning

Satsningar på nya regementen och annan infrastruktur behöver skyndas på

Försvarsmakten behöver kvantifiera hur mycket ammunition, sjukvårdsmateriel och reservdelar som behövs för ett längre krig

Målet om ett militärt försvar motsvarande minst två procent av BNP kvarstår

Källa: Försvarsberedningen

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons