Annons
Nyheter

Bröderna på gränsbron längtar efter öppning

Tvillingbröderna Pontus och Ola Berglund, 73, har träffats på var sin sida om den svensk-norska gränslinjen på Svinesundsbron under mer än ett år.
Nu drömmer de om ett slut på pandemin – och att få kliva över den vitmålade linjen.
Coronaviruset • Publicerad 8 maj 2021
Pontus Berglund till vänster sitter på den svenska sidan av gränsen. Hans tvillingbror Ola Berglund sitter bredvid på den norska sidan.
Pontus Berglund till vänster sitter på den svenska sidan av gränsen. Hans tvillingbror Ola Berglund sitter bredvid på den norska sidan.Foto: Petter Berntsen/AFP/TT

Norge och Sverige har stängt gränsen mot varandra i omgångar under pandemin. Gränsen är återigen stängd på den norska sidan – med krav på karantän för dem som undantas från inreseförbudet.

Tvillingbröderna Pontus och Ola Berglund som är bosatta på varsin sida om gränsen lät inte stängningen stoppa dem från att fortsätta träffas.

En gång i veckan

Annons

Varje lördag klockan 12 sedan mer än ett år träffas de vid den stängda gränsen.

– Först utbyter vi hälsningar och frågar hur läget är, sedan brukar jag fråga vad han sysslar med, och då berättade han att han håller på med tomatplantorna och målar dörrar och grejer, och jag berättade att jag förbereder mitt lusthus som jag ska bygga, säger Pontus.

– Ibland brukar vi bjuda varandra på kaffe. I dag tog han med sig bakelser som han hade köpt i en butik, då blev det extra festligt, fortsätter han.

Märkligt att inte träffas

En gång avbröts lördagsmötet på grund av ett plötsligt åskoväder, och två gånger på grund av vakterna på den norska sidan som stoppade dem eftersom de inte kände till reglerna.

– Vakterna var nya och var säkert rädda för att göra fel. På den svenska sidan har de stått med kikare för att se hur vi gjorde, men det var visst inte något mer med den saken för vi sköter det här bra, säger Ola.

Han berättar att bröderna har träffats regelbundet i stort sett hela livet, och att de har haft telefon- och brevkontakt när de bott långt ifrån varandra.

– Under de senaste 30 åren har vi träffats väldigt regelmässigt eftersom vi bott så nära varandra, och då är det väldigt märkligt att plötsligt inte kunna träffas rent fysiskt längre.

Går över samtidigt

Pontus säger att träffarna ger "inre harmoni".

– Vi har alltid umgåtts sedan vi var små, det har blivit ett beroende och vi kan varandras tankar, och vi inbillar oss att vi har lite tankeöverföring. Vi har väldigt mycket gemensamt, det är ett behov.

Nu längtar de efter ett slut på pandemin – och att bron öppnas igen.

– Då ska vi ses däruppe och ge varandra en rejäl tvillingkram. Då går vi över bron exakt samtidigt, för vi är ju tvillingar, säger Pontus.

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons