Annons
Nyheter

Dålig sikt försvårar ny Estonia-utredning

Dålig sikt vid delar av Estonias vrak har försvårat den nya undersökningen av katastrofen på Östersjön 1994. Undervattenskamerorna fick problem.
Estonia • Publicerad 5 september 2022
En undervattenskamera lyfts upp efter ett dyk vid Estonias vrak under haverikommissionens arbete i somras.
En undervattenskamera lyfts upp efter ett dyk vid Estonias vrak under haverikommissionens arbete i somras.Foto: Stefan Jerrevång/TT
Jonas Bäckstrand, ordförande för den nya haveriutredningen om Estonia.
Jonas Bäckstrand, ordförande för den nya haveriutredningen om Estonia.Foto: Stefan Jerrevång/TT

Tv-dokumentären "Estonia – fyndet som förändrar allt", som sändes på Discovery 2020, blev en tändande gnista för nya undersökningar av vad som hände när färjan Estonia sjönk och 852 personer omkom.

Dokumentärfilmarna hade tagit bilder med dykrobot, som visade två stora, tidigare okända hål i Estonias vrak. Det fick debatten om katastrofen att blossa upp igen. En fråga som ställts är hur det kom sig att den kapsejsade färjan sjönk till botten så snabbt, i stället för att flyta vid havsytan.

Annons

Nu pågår nya utredningar. I sommar har Statens haverikommission gjort en fotodokumentation. Bildmaterialet ska sättas samman till en tredimensionell bild av vraket, med en teknik som kallas fotogrammetri.

– Det tar lite tid. Men när den tredimensionella bilden är klar, kommer den naturligtvis att publiceras så att man kan se lite tydligare vilka skador som finns på fartyget, säger Jonas Bäckstrand, som även är ställföreträdande generaldirektör för haverikommissionen.

Vill granska skador

Kamerorna som sändes ner i djupet för att fotografera färjans bildäck fick dock med sig ett ganska magert resultat.

– Det var väldigt dålig sikt under 80 meter, och även på bildäck, säger Jonas Bäckstrand.

– Men det hade kunnat varit intressant att titta på skador till exempel på ventilationstrummor och dörrar, för att dra slutsatser och kunna analysera vatteninflödet i samband med att färjan sjönk, fortsätter han.

När utredarna gått igenom det material som nu finns, får man ta ställning till om det behöver göras nya undersökningar. Kanske med annan utrustning, till exempel bättre belysning. Man kan också hoppas på bättre sikt i vattnet, helt enkelt.

Redan i fjol gjordes nya undersökningar av havsbotten vid vraket.

– Fartyget tycks vila på en rygg av hårt material. Även om det är mjuk lera vid både fören och aktern, så finns det en hård rygg med morän eller berg under fartyget, säger Jonas Bäckstrand.

Ingen ny teori

Hålen i skrovet, som filmteamet upptäckte, förmodas ha uppstått när det sjunkande fartyget träffade havsbotten.

Själva haveriet orsakades, enligt 1990-talets internationella utredning, av att lås och fästen på färjans bogvisir var för klena. Det var storm och höga vågor under olycksnatten, och när bogvisiret lossnade forsade stora mängder vatten in på bildäck.

Annons

– Vi har inte hittat nånting som ändrar den gamla rapportens tekniska slutsatser om hur haveriet gick till, säger Jonas Bäckstrand.

Men alla nya undersökningar är alltså inte klara. Till exempel kan det bli aktuellt att ta upp färjans bogramp, som det redan bärgade bogvisiret satt fast vid, från havsbotten.

Pratar med överlevande

Det görs också nya intervjuer med överlevande från färjan.

– Vi hoppas att genom intervjuerna få en mer detaljerad och nyanserad bild av händelseförloppet, framhåller Bäckstrand, och tillägger att det kan komma att ge dagens utredare en ny syn på den tidigare haverirapportens analyser.

Polisen förhörde nästan alla överlevare efter katastrofen, men den internationella haveriutredningen pratade bara med ganska få.

Jonas Bäckstrand hoppas att det nya bildmaterialet ska kunna analyseras och presenteras under hösten.

Samtidigt pågår en rättsprocess mot dokumentärfilmaren Henrik Evertsson och en av hans medarbetare. Enligt åklagaren har filmteamet, med sin dykrobot, brutit mot den särskilda lagen om gravfrid vid Estonias vrak.

Duon dömdes på måndagen till dagsböter för brott mot gravfriden. Domen kommer dock att överklagas.

Fakta: Estonia-katastrofen

Färjan Estonia lämnade hamnen i estniska Tallinn på kvällen 27 september 1994. Knappt halvvägs till Stockholm kantrade fartyget i mycket hårt väder, och sjönk sedan inom mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.

137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionen kom fram till att fästena och låsen till Estonias bogvisir varit underdimensionerade. När bogvisiret lossnade, forsade vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare.

2004 avslöjades att det svenska försvaret och Tullverket hade ett avtal om att Estonia kunde användas för hemlig införsel av militär utrustning från Ryssland. Dokument om fartygets sista last är fortfarande hemligstämplade.

Tv-dokumentären "Estonia – fyndet som ändrar allt" visade 2020 ett tidigare okänt hål i färjans skrov på havsbotten. Bilderna väckte stor uppmärksamhet.

Journalisten Henrik Evertsson, som gjorde dokumentären, har tillsammans med en av sina medarbetare fällts för att ha brutit mot lagen om gravfrid vid Estonias vrak. Domen kommer att överklagas.

Vraket ligger söder om finska Utö.

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons