Annons
Nyheter

Damberg utesluter inte nya dyk vid Estonia

Allt fler röster höjs för nya dykningar vid Estonias vrak, och inrikesminister Mikael Damberg (S) öppnar nu för en ändring i lagen om gravfrid för att kunna genomföra nya undersökningar.
Estoniakatastrofen • Publicerad 14 oktober 2020
Inrikesministern Mikael Damberg (S) utesluter inte en ändring av lagen om gravfrid vid Estonias vrak för att kunna genomföra nya undersökningar. Arkivbild.Foto: Anders Wiklund/TT

– Det finns en svensk lag och en internationell överenskommelse. Man kanske behöver ändra båda delar, fortsätter Damberg.

Efter att uppgifter om ett tidigare okänt hål i Estonias skrov blivit kända i samband med en ny dokumentär om katastrofen har trycket på nya undersökningar vid vraket blivit allt hårdare.

Annons

Både M och KD uppger sig nu vara beredda att ändra på lagen, vilket SD sedan tidigare också sagt.

Även från estländskt håll har man varit tydlig med att man vill se nya dykningar.

Utredas

Men innan en eventuell lagändring skulle kunna bli aktuell måste det utredas noggrant, säger Damberg.

– Det är Estland som har ledningen i arbetet och de kommer att titta på det här och göra analyser, och komma tillbaka till oss med förslag om ytterligare utredningsåtgärder behövs. Då kan frågan komma upp om man behöver dyka.

– Statsministern har sagt att vi utesluter ingenting, och det är ett väldigt långtgående uttalande. Det betyder att vi behöver ta reda på vad som orsakade hålet och få ännu mer klarhet i olyckan, säger Damberg till SVT.

Löfven har sagt nej

Stefan Löfven har dock tidigare sagt nej till att ändra i gravfridslagen, som hindrar både privata och offentliga dykundersökningar vid platsen från Sverige, Estland och Finland.

Det är Estland i egenskap av flaggstat som leder arbetet med att analysera uppgifterna som framkommit i dokumentären. Svenska Statens haverikommission och Olycksutredningscentralen i Finland bistår i det arbetet.

– Det här är en vanlig samarbetsform för haverikommissioner på sjösidan och det innebär att överväganden och värderingar av uppgifterna görs av alla tre tillsammans, sade Jonas Bäckstrand, ställföreträdande generaldirektör på Statens haverikommission, till TT i samband med att det arbetet påbörjades i början av oktober.

Fakta: Estoniakatastrofen

Estoniakatastrofen inträffade för 26 år sedan, natten till den 28 september 1994. Färjan lämnade hamnen i Tallinn kvällen innan men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionen överlämnade sin slutrapport i december 1997. Den viktigaste slutsatsen var att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Estonia kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.

Krav har tidigare kommit från överlevare, anhöriga och andra engagerade personer om att vraket måste undersökas för att hitta en förklaring till att färjan sjönk så snabbt.

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons