Annons
Nyheter

Dansk Folkeparti i kris – saknar arvtagare

Partiledaren för Dansk Folkeparti räknar med att avgå efter nederlaget i kommunvalet.
Det invandringskritiska partiet har dock problem med återväxten.
Danmark • Publicerad 17 november 2021
Stämningen på valvakan i Viborgs rådhus var inte hög efter Dansk Folkepartis katastrofala kommunval. Nu väntas partiledaren Kristian Thulesen Dahl avgå, men det finns ingen naturlig ersättare.
Stämningen på valvakan i Viborgs rådhus var inte hög efter Dansk Folkepartis katastrofala kommunval. Nu väntas partiledaren Kristian Thulesen Dahl avgå, men det finns ingen naturlig ersättare.Foto: René Schütze/Ritzau Scanpix/TT

Redan tidigt på valkvällen sade Dansk Folkepartis partiledare Kristian Thulesen Dahl att hans framtid som ledare för det invandringskritiska partiet bör utvärderas sedan det samlade väljarstödet i kommunerna mer än halverats.

På onsdagen, dagen efter valet, sade Thulesen Dahl att han är övertygad om att partistyrelsen i helgen kommer att fatta beslut om att kalla till ett extrainsatt årsmöte för att välja en ny partiledare och att han själv inte är aktuell för omval.

Dömd för förskingring

Annons

Redan i samband med det ordinarie årsmötet i september ifrågasattes han som partiledare. Det fanns dock inga motkandidater när Kristian Thulesen Dahl – en av medgrundarna till partiet 1995 – blev omvald.

– Partiledardiskussionen i Dansk Folkeparti har varit pausad i väntan på en slutgiltig dom mot Morten Messerschmidt, säger Rune Stubager, professor i statsvetenskap vid Århus universitet, till TT.

Morten Messerschmidt är vice ordförande i partiet och folketingsledamot, och sågs länge som en framtida kronprins i partiet. Men i augusti i år dömdes han till sex månaders villkorlig dom för att ha förskingrat EU-medel under sin tid som Europaparlamentariker.

Messerschmidt överklagade direkt till hovrätten (landsretten) och dom väntas i februari, men nu uppger 41-åringen att han kan komma att ställa upp som partiledarkandidat efter Kristian Thulesen Dahl, som har suttit på posten sedan 2012.

– Det är något jag ska överväga, men det är ingen hemlighet att jag på senare år har gått runt med tunga moln över huvudet, säger Messerschmidt, efter ett möte med partiets folketingsgrupp, enligt nyhetsbyrån Ritzau.

Lag och ordning – en hjärtefråga

En fällande dom även i den högre instansen lär dock leda till att Messerschmidt försvinner ur partiledardiskussionen, tror statsvetaren Rune Stubager.

– Om han döms blir det svårt för honom att bli partiledare för ett parti som har lag och ordning som sin hjärtefråga, säger Stubager.

Erik Holstein, politisk kommentator på tidningen Altinget, ser det som mest troligt att Peter Kofod, Dansk Folkepartis enda nuvarande Europaparlamentariker, tar över som ledare.

– Det är inte något drömscenario för DF. Några hade sett Kofod som en framtida partiledare, men dock längre fram i tiden, säger Erik Holstein till Ritzau.

Att Dansk Folkeparti skulle backa i kommunvalet var inte oväntat, men en halvering av röststödet var kanske ett större fall än väntat.

Annons

– Dansk Folkeparti har aldrig varit ett stort kommunparti. De har ingen riktigt stark bas att hålla fast vid och då kan det gå så här. Det var delvis väntat, för de har haft dåliga opinionsmätningar nationellt, säger Rune Stubager.

Försvagning av invandringskritiska partier

Däremot gick det högerpopulistiska Nye Borgerlige framåt rejält. Partiet fick ett kommunfullmäktigemandat 2017 – nu väntas Nye Borgerlige få 64 mandat efter att ha samlat 3,6 procent av rösterna.

– Men samlat sett växer de betydligt mindre än vad Dansk Folkeparti tappar. Så totalt sett är det här en försvagning av den invandringskritiska högern, säger Rune Stubager.

Nye Borgerlige kom in i folketinget efter valet sommaren 2019 med fyra mandat och har haft medvind i opinionen nationellt, men lyckades inte nå upp till de nivåerna i kommunvalet.

– De lever ju gott i skuggan av att inte ha något inflytande. Då kan man kosta på sig att kritisera regeringen. Det stora testet för Nye Borgerlige skulle bli om de uppnår samma position som Dansk Folkeparti en gång hade när deras mandat var avgörande för en borgerlig regering. Då finns det inga fribiljetter för att föra fram kritik kostnadsfritt, säger Rune Stubager.

Fakta: Dansk Folkeparti

Dansk Folkeparti (DF) grundades i oktober 1995 av Pia Kjærsgaard, Poul Nødgaard, Olle Donner och Kristian Thulesen Dahl. Kvartetten kom från populistiska Fremskridtspartiet, som de lämnade efter ett kaotiskt landsmöte på våren samma år.

Kjærsgaard var vid tillfället partiledare för Fremskridtspartiet och hon tog samma roll i nystiftade DF. En position hon hade fram till 2012 då Thulesen Dahl tog över partiledarposten.

Den invandringskritiska linjen har alltid präglat bilden av DF och ett av partiets första kontroversiella förslag var att om en invandrare döms för ett brott ska hela familjen utvisas.

Vid partiets första folketingsval 1998 fick DF 7,4 procent av rösterna och 13 mandat. Valen 2001, 2005, 2007 och 2011 fick partiet 12,0–13,9 procent av rösterna och 22–25 mandat.

Vid folketingsvalet 2015 stod Dansk Folkeparti för en braksuccé och fick 21,1 procent, vilket gav 37 mandat. Resultatet gjorde partiet till landets näst största, efter Socialdemokratiet (26,3 procent).

Året innan blev EU-kritiska DF Danmarks största parti i EU-parlamentet med 26,6 procent.

Sedan dess har väljarna flytt partiet. Vid EU-valet 2019 sjönk stödet med närmare 16 procentenheter och tre av fyra stolar i parlamentet försvann.

Vid folketingsvalet 2019 rasade DF till 8,7 procent och förlorade 21 av sina 37 mandat i parlamentet.

Vid tisdagens kommunval fick partiet 4,1 procent av rösterna, vilket är mer än en halvering jämfört med 2017.

Partiet har aldrig suttit i en regering, men har under 2000-talet fått igenom mycket av sin politik som stödparti.

Källor: Danmarks Radio, Politiken, Jyllands-Posten, Ritzau

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons