GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

"De vill få folk i Iran att tro att ingen hör dem"

Regimen stryper internettillgången i protesternas Iran – så som den gjorde under demonstrationerna 2019.
När kommunikationen väl återuppstod då hade hundratals dödats.
Iran • Publicerad 23 september 2022
En av få bilder inifrån Iran. Teheran, onsdag 21 september.
En av få bilder inifrån Iran. Teheran, onsdag 21 september.Foto: AP/TT

Av den lilla information som går att hämta från Iran, där invånarnas kommunikation med omvärlden kraftigt begränsats, går en sak att konstatera: Protesterna mot regimen fortsätter.

Det som började med demonstrationer mot 22-åriga Mahsa Zhina Aminis död, som inträffade i moralpolisens förvar dit hon tagits eftersom hon inte ansågs ha täckt sitt hår tillräckligt, har vuxit till den största proteströrelsen på flera år i Iran.

Med slagord som "zan, zandegi, azadi", på svenska ungefär kvinna, liv, frihet, och "marg bar setamgar", död åt diktatorn, ropar tusentals människor i tiotals städer i hela landet efter skifte från den islamiska regimen som styrt med järnhand sedan 1979.

Fruktar fler döda

Demonstrationerna började fredagen den 16 september. Men de senaste dygnen har det blivit allt svårare att veta vad som händer. Tillgången till internet genom mobiler har i perioder strypts i hela landet. De få tillfällen när nätverken fungerar är datan oerhört långsam, vilket gör det svårt att skicka bilder och filmer från protesterna. Populära kommunikationsappar som Instagram och Whatsapp har stängts ned helt.

För Mahmood Amiry-Moghaddam, grundare av Oslo-baserade organisationen Iran Human Rights (IHR) som övervakar människorättsförbrytelser i Iran, är detta olycksbådande.

– När internet stängdes ned så här förra gången, under protesterna i november 2019, dödades ett stort antal människor, säger han.

På fredagen meddelade USA:s finansdepartement att man gör ett försök att underlätta internettrafiken genom att lätta på exportreglerna gällande Iran, skriver nyhetsbyrån AFP. Åtgärden möjliggör för telekomföretag att erbjuda iranier ett bredare utbud av internettjänster, enligt ett uttalande från biträdande finansminister Wally Adeyemo.

Minst 50 dödsoffer

Demonstrationerna 2019, som bröt ut på grund av kraftigt höjda bränslepriser, lockade betydligt färre iranier till gatorna än protesterna vi nu ser. Amnesty International kunde då dokumentera 321 dödsfall på fyra dagar, men den egentliga siffran befaras ha varit ännu högre än så.

– Jag tror det kommer upprepas. Protesterna nu är mycket större, jag har aldrig sett sådan ilska. Människor har fått nog och kräver grundläggande rättigheter och värdighet.

IHR arbetar främst med att dokumentera regimens avrättningar av fångar, deras uppgifter nämns ofta i FN-rapporter om dödsstraffet i Iran. Nu jobbar organisationen med att sammanställa och verifiera uppgifter kring vad som pågår på gatorna, tack vare ett brett kontaktnät inuti landet och medborgarjournalister som skickar bilder och filmer från demonstrationerna som IHR sedan kan kontrollera äktheten på.

Statlig tv i Iran hävdar att 26 personer, både civila och poliser, dödats under protesterna. Men enligt IHR – som rapporterade nya dödssiffror på fredagskvällen – har minst 50 människor dödats under de senaste dagarnas oroligheter.

När internettillgången väl återuppstår kan siffran stiga ytterligare.

Diktaturen i Iran har under flera år arbetat för att bättre kunna kontrollera internet. Syftet med nedstängningarna är att få människorna som ropar efter demokrati att tro att deras protester är förgäves, säger Mahmood Amiry-Moghaddam.

– De vill få folk i Iran tro att ingen hör dem. Därför är det viktigt att omvärlden reagerar, om än bara symboliskt.

Fakta: Hårda lagar mot kvinnor

Efter den islamiska revolutionen i Iran 1979 infördes mycket strikta levnadsregler.

Många av dem riktar sig direkt till kvinnor, som inte tillåts visa håret och tvingas bära löst sittande kläder på resten av kroppen. De får inte heller resa utomlands utan tillstånd från sin make.

Kvinnor har till och med dömts till fängelse och piskrapp för att ha dansat, och förbjuds också från att ta del av till exempel sportevenemang.

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.