Delar av Stenabesättning släppt
Frisläppandet bekräftas för TT av utrikesdepartementet och fartygets ägare. Uppgiften kommer ursprungligen från den svenska ambassaden i Teheran.
Det brittiskflaggade fartyget ägs av svenska rederiet Stena Bulk.
"Vi har på hög politisk nivå haft så gott som daglig kontakt med Iran i ärendet. Det var också en viktig punkt på dagordningen när jag träffade utrikesminister Zarif i Stockholm. Även om fartyget är brittiskt flaggat har vi gjort allt vi har kunnat för att bistå", säger utrikesminister Margot Wallström i en skriftlig kommentar till TT.
Iranska revolutionsgardet beslagtog Stena Impero den 19 juli, ett agerande som allmänt ses som en hämnd för att en iransk oljetanker beslagtagits av brittiska styrkor vid Gibraltar några veckor tidigare.
"Jag ser nu fram emot att hela fartyget med övrig besättning släpps. Det är förstås mycket glädjande för besättningen och deras anhöriga", säger Margot Wallström i sitt uttalande.
Besättningsmännen flygs till Teheran för vidare transport till sina respektive hemländer. Ingen i besättningen är svensk.
Rederiets vd Erik Hånell gläds åt nyheten och uppger för TT att man nu förbereder mottagandet av personalen, som lämnar Iran omedelbart.
"Vi jobbar samtidigt vidare med att få resten av besättningen frisläppt och även så fartyget", skriver Hånell i ett meddelande.
Bakgrund: Oroligt i Persiska viken
TT
I maj 2018 fullföljer USA:s president Donald Trump sitt vallöfte om att lämna Iranavtalet, den internationella överenskommelsen om sanktionslättnader i utbyte mot att Iran skalar ned sitt kärnenergiprogram. USA har därefter återinfört sanktioner mot Iran.
De senaste månaderna har varit oroliga i och kring Persiska viken. Här är några av händelserna:
12 maj: Fyra oljetankrar saboteras i Persiska viken. USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton lägger skulden på Iran, som kategoriskt förnekar inblandning.
13 juni: Ytterligare två tankrar saboteras i Omanbukten. Återigen anklagar USA Iran, som även denna gång nekar.
20 juni: Irans revolutionsgarde skjuter ner en amerikansk drönare som enligt Iran befunnit sig över iranskt territorium. USA hävdar att den befann sig i internationellt luftrum vid nedskjutningen.
4 juli: Den iranska supertankern Grace 1 stoppas av den brittiska marinen och polisen i Gibraltar med 2,1 miljoner fat olja ombord. Den misstänks ha varit på väg till Syrien med olja i strid med EU:s sanktioner.
11 juli: Tre till fem iranska fartyg närmar sig enligt den brittiska regeringen tankern British Heritage och försöker få den att ankra i iranskt vatten. Iran nekar till anklagelserna.
14 juli: Det Panamaflaggade fartyget Riah försvinner från radarsystem för övervakning av sjötrafik. Fartyget förs till Iran och anklagas för att ha smugglat bränsle i Persiska viken.
18 juli: USA skjuter enligt president Donald Trump ned en iransk drönare i Hormuzsundet. Irans vice utrikesminister Seyed Abbas Araghchi säger i ett uttalande att ingen iransk drönare har blivit nedskjuten.
19 juli: Iranska revolutionsgardet beslagtar den brittiskflaggade och svenskägda tankern Stena Impero.
19 juli: Beväpnade män bordar den brittiskägda och Liberiaflaggade tankern Mesdar. Tankern tillåts senare fortsätta sin färd.
4 augusti: Iranska revolutionsgardet uppger att man beslagtagit en irakisk oljetanker i Persiska viken. Fartyget misstänks ha smugglat bränsle till arabstater.
18 augusti: Den iranska supertankern Grace 1 får lämna Gibraltar. USA protesterar.
