Det här avgör hur länge du lever

De flesta vet att kvinnor lever längre än män. Även om männen knappat in på senare tid, är skillnaden i Sverige fortfarande drygt tre år. Inte lika känt, däremot, är att det finns helt andra faktorer som påverkar medellivslängden ännu mer.

Forskarna kallar dem för socioekonomiska faktorer. Det vill säga skillnader i utbildning, bostad, inkomst, och så vidare.

– Din utbildning förutsäger din yrkestillhörighet, det vill säga vad du kommer att arbeta med, som i sin tur styr din klassposition och inkomst, säger Mikael Rostila, professor i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

För att illustrera dessa skillnader kom för några år sedan en kartläggning där medellivslängden längs den röda tunnelbanelinjen i Stockholm hade studerats. Det visade sig att den skilde sig flera år, beroende om man befann sig i ena änden (Danderyd) eller i den andra (Botkyrka).

Siffrorna för förra året har inte presenterats ännu, men 2018 var medellivslängden bland kvinnor som allra högst i Täby kommun norr om Stockholm (86,05 år), medan den nästan var sex år lägre i Dorotea i Västerbottens inland (80,64). Bland männen lever man som allra längst i Danderyd (84,23 år), medan en man i värmländska Munkfors kommun bara kan förväntas leva i 75,92 år. Det innebär en skillnad på drygt åtta år.

Liknande skillnader finns om man väljer att titta på utbildningsnivån i stället för bostadsorten, där de med en eftergymnasial utbildning lever betydligt längre än dem med enbart en förgymnasial sådan. Bland kvinnor är skillnaden mellan dessa båda grupper cirka sex år, medan den för män är cirka fem år.

Men exakt vad är det i dessa faktorer som påverkar en sådan förhållandevis diffus sak som hur länge man lever?

För enligt Mikael Rostila är det inte utbildningen i sig som avgör hur gammal man blir, även om det till viss del handlar om kunskap.

– Utbildning är kopplad till en massa riskfaktorer för hälsa, som rökning, alkohol, matvanor, fetma och motion. Högutbildade har en större kunskap om vad som är nyttigt och kan ta till sig dessa råd, säger Mikael Rostila.

Dessutom förknippas låg utbildning i högre grad med yrken som är associerade med saker som psykisk stress och arbetsskador.

Allt detta resulterar i att lågutbildade riskerar att drabbas av sjukdom – och därmed även död – betydligt oftare, än högutbildade.

– Bakom den här skillnaden i medellivslängd finns det en skillnad för i princip alla sjukdomar som finns, förutom några enstaka. Så i dessa siffror döljer sig också en enorm skillnad i ohälsa och lidande, säger Mikael Rostila.

Ett illustrativt exempel på detta är de två till synes snarlika städerna Norrköping och Linköping. Det är bara fyra mil mellan de båda "tvillingstäderna". Den genetiska sammansättningen är snarlik och eftersom de båda tillhör Region Östergötland, har de också en likartad sjukvård.

Trots det har Norrköping den högsta hjärtkärldödligheten bland både kvinnor och män. Inte bara jämfört med Linköping utan, även i jämförelse med alla större svenska städer. Detta är inget oförklarligt mysterium, eftersom Norrköpingsborna röker mer, dricker mer och är fattigare än Linköpingsborna. I universitetsstaden Linköping har invånarna dessutom bättre tänder, går längre i skolan, känner bättre tillit till andra och drabbas av färre våldsbrott.

Flera av dessa faktorer, som rökning, kan vi påverka själva. Så har Norrköpingsborna enbart sig själva att skylla om de inte lever lika länge som andra?

Nja, enligt Mikael Rostila.

– Forskning visar att psykisk stress leder till negativa hälsobeteenden. Väljer man att bli stressad? Dessutom finns det en rad andra saker som kan kopplas till medellivslängden, men som individen inte alls kan hållas ansvarig för, som bostadssituationen.

Statistiken visar också att skillnaderna i medellivslängd ökar. Framför allt bland kvinnor med enbart förgymnasial utbildning, där medellivslängden till och med minskat något de senaste sex åren, samtidigt som den ökade med nästan ett helt år för kvinnor som gått på universitet eller högskola.

– Det är det mest alarmerande, men det har skett samtidigt som de andra klyftorna, som inkomstskillnaderna, ökat. Det är större ojämlikhet i dag, säger Mikael Rostila.

Johan Nilsson/TT