Annons
Nyheter

Nya bilder visar stjärnors födsel och död

Universums fjärran delar har fångats av det mest avancerade teleskop som har skapats.
Nu släpps fler bilder – på döende stjärnor, stjärnors födelse och galaxer.
Rymden • Publicerad 12 juli 2022
Den första offentliggjorda bilden från James Webb-teleskopet visar en grupp med galaxer som har fått namnet SMACS 0723. Ljuset från galaxerna har färdats runt 13 miljarder år, från universums barndom.
Den första offentliggjorda bilden från James Webb-teleskopet visar en grupp med galaxer som har fått namnet SMACS 0723. Ljuset från galaxerna har färdats runt 13 miljarder år, från universums barndom.Foto: NASA/ESA/CSA via AP/TT
En bild av den kombinerade kapaciteten av James Webb-teleskopets två kameror, som visar en stjärnbildande region i Carinanebulosan. Den visar tidigare osynliga delar av en stjärnas födelse.
En bild av den kombinerade kapaciteten av James Webb-teleskopets två kameror, som visar en stjärnbildande region i Carinanebulosan. Den visar tidigare osynliga delar av en stjärnas födelse.Foto: NASA/ESA/CSA via AP/TT
Två bilder av en planetarisk nebulosa, alltså materian en döende stjärna stöter ut i slutfasen av sitt liv. Stjärnan i mitten har i tusentals år sänt ut ringar av gas och damm. På bilden syns vågor av stjärnans massa som skickas ut. Nebulosan NGC 3132 är uppskattningsvis 2|500 ljusår från jorden.
Två bilder av en planetarisk nebulosa, alltså materian en döende stjärna stöter ut i slutfasen av sitt liv. Stjärnan i mitten har i tusentals år sänt ut ringar av gas och damm. På bilden syns vågor av stjärnans massa som skickas ut. Nebulosan NGC 3132 är uppskattningsvis 2|500 ljusår från jorden.Foto: NASA/ESA/CSA via AP/TT
Webb-teleskopet jämfört med Hubble-teleskopet.
Webb-teleskopet jämfört med Hubble-teleskopet.Foto: Anders Humlebo
En visuell gruppering av fem galaxer som kallas "Stephans kvintett".
En visuell gruppering av fem galaxer som kallas "Stephans kvintett".Foto: NASA/ESA/CSA via AP/TT

Genom det nya James Webb-teleskopet kan vi se djupare och skarpare in i universum än någonsin tidigare. De senaste månaderna har teleskopet blickat miljarder år tillbaka i tiden och nu har en första leverans av bilder kommit.

– Det här är enormt spektakulärt, helt fantastiskt, Det här är det vi har drömt om, säger astrofysikern Garth Illingworth vid University of California till AP.

Annons

Den allra första bilden släpptes under en pressvisning strax efter midnatt, natten mot tisdag svensk tid. Fler bilder släpptes på tisdagen, bland annat på en planetarisk nebulosa, alltså materian en döende stjärna stöter ut i slutfasen av sitt liv, och galaxer.

USA:s president Joe Biden och vicepresident Kamala Harris var på plats när den första bilden släpptes.

– En del av ljusen man ser har färdats i 13 miljarder år, säger den amerikanska rymdstyrelsen Nasas högste chef Bill Nelson.

– Man ser galaxer som lyser runt andra galaxer vars ljus har böjts.

Som ett sandkorn

Bilden föreställer en mycket liten del av universum, poängterar han.

– Om man håller ett sandkorn på armlängds avstånd, så är det en så stor del av universum som man ser, säger Nelson.

På denna lilla fläck ryms tusentals galaxer som bildades i universums barndom, strax efter "big bang". Astronomiprofessorn Avi Loeb vid Harvard-universitetet förklarar för nyhetsbyrån AFP att de rödaktiga böjda ljusen som syns på bilden är de tidiga galaxerna, medan de ljusare cirklarna och ellipserna är yngre galaxhopar i förgrunden.

– För hundra år sedan trodde vi att det bara fanns en galax. I dag vet vi att antalet är obegränsat. Det finns miljarder galaxer med miljarder stjärnor och solar. Och här ser vi tillbaka 13 miljarder år, men vi kommer att gå ännu längre tillbaka. Det här är bara den första bilden, säger Nelson.

Kan se beboeliga planeter

Eftersom James Webb-teleskopet kan skildra universum med en aldrig tidigare skådad skärpa kommer forskarna också att kunna se planeters kemiska sammansättning och atmosfär och ta reda på om de är beboeliga.

– Vi kommer att kunna besvara frågor som ännu inte har formulerats, fortsätter Nelson.

Annons

Det tog 12,5 timmar för Webb-teleskopet att sammanfoga en rad bilder till den första bilden som publicerades. En process som skulle ha tagit flera veckor för föregångaren Hubble-teleskopet.

Högre upplösning

James Webb-teleskopet sköts upp på juldagen förra året och ungefär en månad senare nådde det sin destination i omloppsbana i solsystemet.

Ett uttalat mål är att det ska se längre tillbaka i tiden än människan hittills har lyckats med – och fånga ljus från de första stjärnorna och galaxerna som bildades och fanns efter "big bang", för närmare 13,8 miljarder år sedan.

Teleskopet mäktar med observationer i en mycket större del av det infraröda ljusspektrumet än föregångaren Hubble. Upplösningen blir högre vilket gör det lättare att se det stjärnljus som har "tänjts ut" till infraröda våglängder när universum har expanderat.

I början blickade teleskopet bland annat mot den väldiga Carina-nebulosan, vars mystiska och ljusårslånga gaspelare tidigare har fångats av Hubbles kamera.

Fakta: James Webb-teleskopet

James Webb-teleskopet är efterträdaren till det framgångsrika Hubble-teleskopet, som levererade bilder längre ut i universum än människan hade skådat.

Det sköts upp från rymdbasen i Kourou i Franska Guyana på juldagen 2021 och nådde sin destination i omloppsbana i solsystemet ungefär en månad senare, varpå speglarna började vecklas ut.

Teleskopets huvudspegel mäter 6,5 meter i diameter (Hubble 2,4 meter) och har en fokallängd (brännvidd) på 131,4 meter. Det har en sammanlagd exponeringsyta 25,4 kvadratmeter. Allt som allt väger det 6,5 ton.

Det ger en oerhört detaljrik upplösning, där man kan observera objekt motsvarande storleken av ett mynt på fyra mils avstånd.

Målet är att det ska kunna urskilja ljus från de allra första galaxerna som bildades i universum och ge en mer detaljerad bild av dessa, för att bidra till förståelsen av hur galaxer utvecklas, hur stjärnor föds och dör, samt hur planetsystem uppstår. I det hoppas man på nya rön om de jordlika så kallade exoplaneter som finns – och i förlängningen om uppkomsten av liv.

Den europeiska rymdstyrelsen Esa, USA:s dito Nasa och Kanadas CSA samarbetar kring rymdteleskopet. Forskare vid Stockholms universitet, Chalmers och det svenska företaget Spectrogon har delvis utvecklat den kamera tillika spektograf som teleskopet tar bilder med.

Ombord finns också ett antennsystem som har utvecklats av Ruag Space i Göteborg, för överföring av data till jorden.

Teleskopet har döpts efter James E Webb, som var chef för Nasa under 1960-talet då man byggde upp Apolloprogrammet.

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons