Dom: Koranbränning borde ha tillåtits
I februari i år ansökte en förening och en privatperson om tillstånd att anordna allmänna sammankomster med det uttryckliga syftet att bränna exemplar av koranen utanför Turkiets respektive Iraks ambassad i Stockholm.
Polisen sade nej med hänvisning till den allmänna säkerheten och Säkerhetspolisens bedömning om en förvärrad hotbild mot Sverige.
Det var fel, konstaterar kammarrätten i Stockholm. Tillstånd för en allmän sammankomst får nämligen bara nekas om man inte kan garantera ordning eller säkerhet vid själva sammankomsten eller i dess omedelbara omgivning.
Inga skäl att neka
– Det här är ingen komplicerad lagtext. Den relevanta regeln finns i ordningslagen. Polisen har argumenterat ganska fylligt i rätten, så det framgår hur de tänker, men det de har anfört är inte sådant som kan utgöra skäl för att neka tillstånd, säger Stefan Holgersson, kammarrättspresident och ordförande i målet.
Polisens initiala beslut överklagades till förvaltningsrätten som kom fram till att myndigheten saknade lagstöd för att säga nej. Polisen överklagade därefter till kammarrätten som nu alltså går på förvaltningsrättens linje.
De nekade koranbränningarna föregicks av flera tillståndsgivna sammankomster där koraner brändes av den högerextreme politikern Rasmus Paludan. Det ledde till internationella tidningsrubriker, brända svenska flaggor och attentatshot.
Nato-trassel
De eldade koranerna fick även storpolitiska konsekvenser sedan Turkiets president Erdogan slagit fast att ett turkiskt ja till svensk Natoanslutning inte kunde bli aktuellt så länge muslimernas heliga bok fick eldas i Sverige.
– Jag förstår att det är komplext på andra sätt, men inte lagtekniskt, säger Stefan Holgersson.
Kammarrättens dom kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.
TT: Vad händer om polisen nekar ansökningar på samma grunder igen i väntan på ett eventuellt utslag i högsta instans?
– Det kan jag inte uttala mig om.
"Polismyndigheten har ännu inte tagit ställning till vad nästa steg blir. Vi får be om att återkomma", skriver Irene Sokolow vid polisens nationella mediecenter i en kommentar.
Fakta: Detta har hänt
12 januari 2023: En docka föreställande president Recep Tayyip Erdogan hängs upp i fötterna utanför Stockholms stadshus. Aktionen, där Erdogan jämfördes med den italienske diktatorn och fascisten Benito Mussolini, väcker starka reaktioner i Turkiet.
21 januari: Den högerextreme politikern Rasmus Paludan håller en tillståndsgiven allmän sammankomst i närheten av Turkiets ambassad i Stockholm, där han bränner Koranen i syfte att "markera lite yttrandefrihet" mot Turkiet. Protester bryter ut i Turkiet och flera andra länder. Sveriges ambassad i landet stängs tillfälligt under protesterna.
1 februari: Säpo varnar för att den senaste tidens händelser kan vara "hotdrivande". Terrorhotnivån ligger kvar på en trea i den femgradiga skalan.
8 februari: Polisen nekar en koranbränning utanför Turkiets ambassad med motiveringen att tidigare bränningar väckt starka reaktioner internationellt och påverkat hotbilden mot Sverige. Bakom ansökan står kulturföreningen Apallarkerna, som säger sig vilja stoppa den svenska Natoanslutningen. Beslutet överklagas till förvaltningsrätten.
16 februari: Den andra koranbränningen på kort tid nekas, den här gången utanför Iraks ambassad. Den ansökande är en kristen irakisk man som vill kritisera islam. Även detta beslut överklagas till förvaltningsrätten.
8 mars: Nationellt centrum för terrorhotbedömning skriver i sin helårsbedömning att Sverige gått från legitimt till prioriterat mål för terrorattentat.
16 mars: Kammarrätten slår fast att polisen inte hade rätt att ställa in en demonstration i Norrköping i samband med förra årets påskupplopp.
4 april: Förvaltningsrätten i Stockholm slår fast att polisens beslut att neka tillstånd för koranbränningar utanför Turkiets och Iraks ambassad var fel.
6 april: Polisen överklagar förvaltningsrättens dom till Kammarrätten med hänvisning till att frågan är "principiellt viktig".
12 juni: Kammarrätten avslår polisens överklagan och konstaterar, likt förvaltningsrätten, att polisens inte hade rätt att neka tillstånd.