Annons
Nyheter

"Domare kan för lite om våld"

Domare som avgör vårdnadstvister har för dålig kunskap om våld i hemmet. Dessutom lyssnar de inte på barnet.
Nu öppnar Jämställdhetsmyndigheten för att inrätta särskilda barndomstolar för att barn inte ska tvingas växa upp med en förälder som slår.
Rättsligt • Publicerad 1 juni 2023
Vårdnadsprocesserna måste göras annorlunda så att barns rättigheter mer kommer i fokus, anser Jämställdhetsmyndigheten. Arkivbild.Foto: Jessica Gow/TT

Barn har rätt till båda sina föräldrar – men en förälder som slår har inte rätt till sitt barn. Det kan tyckas självklart, men så ser det inte alltid ut i dag.

I en rapport från Jämställdhetsmyndigheten framkommer att domare kan för lite om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer (inklusive våld mot barn), hedersrelaterat våld och förtryck och eftervåld. Dessutom finns föreställningar att föräldrar "lämnar påståenden om våld för att få strategiska fördelar i vårdnadsprocessen, eller att skyddat boende inte behöver betyda våldsutsatthet".

Annons

– Kunskapen behöver öka hos de domare som dömer i dessa mål om våld och dess konsekvenser för utsatta, konstaterar enhetschef Mikael Thörn på Jämställdhetsmyndigheten.

Våldet vägs inte in

Förra året presenterade myndigheten en kartläggning om hur uppgifter om våld och andra övergrepp beaktas i mål där föräldrar tvistar om vårdnad, boende eller umgänge. Tingsrätterna har cirka 6 000 sådana mål varje år.

Slutsatsen var att sådana uppgifter finns i en majoritet av fallen – men i många mål vägs inte våldet in i domstolens beslut. Nu föreslås att hela tvistemålsprocessen görs om.

– Det går inte att fortsätta i de här formerna om man ska få barnrättsperspektivet i centrum när det gäller våldsutsatta barn, säger enhetschef Mikael Thörn på Jämställdhetsmyndigheten till TT.

Det handlar om att införa ett annat slags rättegångsförfarande än dagens, där föräldrarna är parter men barnet saknar talerätt eller rätt till ombud. Mikael Thörn talar om en "omfattande förändring" som behöver utredas:

– Nu går det inte att lappa och laga längre, utan nu föreslår vi att antingen föra över det till förvaltningsdomstolarna eller att man har särskilda barndomstolar.

– Det andra stora nya förslaget är att det måste underlättas för barn att höras i rättsprocessen. Det handlar om ett särskilt ombud så att barn får talerätt och att barns delaktighet tydliggörs i de här processerna.

Barnens rätt

TT: Vad är det stora problemet med vårdnadstvisterna i dag?

– Det är att barn inte synliggörs och att de här tvisterna ibland beaktas som konflikter och samarbetssvårigheter när det handlar om våld. Då är barnrättsperspektivet osynliggjort, svarar Mikael Thörn.

När det gäller vårdnadstvister är ett skräckexempel fallet med den åttaårige pojken med smeknamnet Tintin i Luleå. Pappan tilldömdes umgängesrätt och dödade sonen. 45-åringen åtalades i april för mord.

Annons

Det uppmärksammade fallet har lett till krav på lagändringar. Frågan om en lex Tintin är lyft i riksdagen för att förhindra att fler barn dör på liknande sätt.

Fakta: Vårdnad, boende, umgänge

Om det uppstår konflikt om barnen när föräldrarna ska skiljas eller separera kan en domstol behöva besluta om hur vårdnad, boende och umgänge ska se ut.

Barnets bästa ska i dessa beslut vara den viktigaste utgångspunkten. Särskild hänsyn ska tas till barnets behov av en bra kontakt med båda föräldrarna, och risken för att barnet far illa ska också särskilt vägas in.

Från den 1 juli 2021 har barnrättsperspektivet stärkts i dessa ärenden. Bland annat genom att barnet har rätt till information och att få komma till tals.

Källa: Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons