Annons
Nyheter

Krav på åtstramningar inför räntebesked

Trycket på på riksbankschefen Stefan Ingves att dra ned på stimulanserna ökar inför nästa veckas räntebesked, inte bara från marknaden.
Ökad skuldsättning och stora prislyft motiverar en åtstramning, anser både den nytillträdda chefen för Riksgälden Karolina Ekholm och FI-chefen Erik Thedéen.
Ekonomi • Publicerad 1 februari 2022
Riksgäldens nytillträdda chef Karolina Ekholm – tidigare i karriären S-märkt statssekreterare och vice riksbankschef – vill se åtstramningar. Arkivbild.
Riksgäldens nytillträdda chef Karolina Ekholm – tidigare i karriären S-märkt statssekreterare och vice riksbankschef – vill se åtstramningar. Arkivbild.Foto: Claudio Bresciani/TT

– Generella stödåtgärder som främjar kreditgivning och därmed skuldsättning är knappast motiverade längre, säger Karolina Ekholm i ett anförande inför riksdagens finansutskott.

Hon tar särskilt sikte på Riksbankens stödköp och pekar bland annat ut minskad likviditet på marknaden för statsobligationer, som delvis förklaras av Riksbankens stödköp, som ett problem.

Annons

Minskade stimulanser är något som chefen för Finansinspektionen (FI), Erik Thedéen, också efterlyser.

– Nu tror jag att det är viktigt att vi kommer ur den här typen av tillgångsköp, säger han i ett anförande.

"Hushållen är väldigt känsliga"

Riskerna med hushållens skuldsättning har ökat i pandemin enligt Thedéen. Han ser det framförallt som ett hot mot tillväxten, men även något som kan påverka finansiell stabilitet.

Var tredje låntagare skulle få stora finansiella problem om bostadspriserna skulle falla med 28 procent och börsen med 35 procent – det vill säga om de prisuppgångar som ägt rum under pandemin skulle raderas ut – uppger Thedéen.

– Hushållen är väldigt känsliga för prisnedgångar, säger han.

För att komma åt problemet behövs utöver befintliga kapitalkrav, amorteringskrav och bolånetak även ändringar i skattesystemet, anser Thedéen.

– Kombinationen av en mycket låg fastighetsskatt och höga ränteavdrag gör att man gynnas av skattesystemet när man belånar sig.

Han lyfter även den kraftigt ökade skuldsättningen inom sektorn kommersiella fastighetsföretag.

Större sårbarheter

Riksbankschefen Stefan Ingves trycker i sitt anförande på att pandemin har lyft priser, ökat skuldsättningen och förstärkt riskerna – inte minst på den kommersiella fastighetsmarknaden.

– Tidigare sårbarheter har blivit större, säger han.

Annons

Han pekar på hur exempelvis mer e-handel och distansarbete i förlängningen leder till fler vakanser, lägre hyresnivåer och fallande fastighetsvärden. Ingves beskriver även hushållens höga skuldsättning – med en bolånestock på 4 000 miljarder kronor – som en stor risk.

– Det innebär att om räntan stiger så påverkas väldigt många väldigt fort. Då kommer många hushåll behöva dra ned på sin konsumtion.

Enligt Ingves kan det både slå mot tillväxten i Sverige, men också mer specifikt leda till "fallande bostadspriser".

Inga förändringar i skattesystemet

För att hantera de växande obalanserna tror Ingves det krävs skatte- och bostadspolitiska åtgärder.

Finansmarknadsminister Max Elger (S) svarar kortfattat i ett separat anförande i utskottet på Ingves och Thedéens påtryckningar.

– Just nu ligger inga förändringar i skattesystemet i korten, säger han.

Han tillägger att den politiska turbulensen som uppstod i riksdagen sommaren 2021, i samband med beredningen av ett förslag om reformer av hyresmarknaden, gör att aptiten just nu är begränsad när det gäller åtgärder på det området.

Däremot hoppas Elger att regeringen kan bidra till att underlätta bygg- och tillståndsprocesser för att öka utbudet av bostäder.

Risken för att Sverige har gått in i en epok med högre inflation, en fråga som flera ledamöter i utskottets öppna utfrågning tar upp, avfärdas av Stefan Ingves.

– En mycket stor del av den inflation vi mäter just nu har energipriser som en dominerande komponent. Drar man bort energipriserna hamnar inflationen faktiskt en bit under 2 procent, säger han.

Fakta: Räntebesked nästa vecka

Riksbanken, med ett inflationsmål på 2 procent, lämnar sitt nästa räntebesked nästa vecka.

Den så kallade KPIF-inflationen lyfte i december till 4,1 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Men om man räknar bort energipriserna sjönk KPIF-inflationen till 1,7 procent.

Inför räntebeskedet pekar prissättningen på marknaden mot att Stefan Ingves och hans direktion höjer styrräntan från noll till 0,25 procent redan i år – och därmed tar rygg på mer hökaktiga centralbanker i länder som USA, Storbritannien och Norge. Fast de flesta bedömare tror det dröjer till 2023 innan räntan börjar höjas.

Enligt senaste räntebeskedet från Riksbanken räknar direktionen med att inte behöva höja räntan förrän i slutet av 2024 och planen är att under 2022 bibehålla volymen på den obligationsportfölj som byggts upp av de massiva stödköpen under pandemin genom att köpa nya obligationer i takt med att befintligt innehav löper ut.

Riksbanken har sedan hösten 2014 haft styrräntan på noll eller minus.

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons