Annons
Nyheter

Kemipriset: En av kemins kronjuveler

Det är svårt och tidsödande att bygga molekyler. Under lång tid var detta ett stort hinder vid framställning av nya läkemedel.
Men så upptäckte några pionjärer en ny, snabb, väg – klickkemin. På enkel väg kan man i dag bygga avancerade molekyler, en forskning som belönas med årets Nobelpris i kemi.
Nobel • Publicerad 5 oktober 2022
2022-10-05Carolyn Bertozzi Nobelpristagare i kemi 2022. Professor vid Stanford University.
2022-10-05Carolyn Bertozzi Nobelpristagare i kemi 2022. Professor vid Stanford University.Foto: Andrew Brodhead/TT
Morten Meldal, Danmark, en av årets kemipristagare.
Morten Meldal, Danmark, en av årets kemipristagare.Foto: Philip Davali/AP
De tre molekylbyggarna som nu får Nobelpriset i Kemi 2022.
De tre molekylbyggarna som nu får Nobelpriset i Kemi 2022.Foto: Johan Jarnestad/KVA
Foto: Johan Hallnäs/TT

De som belönas är Carolyn Bertozzi, USA, Morten Meldal, Danmark och Barry Sharpless, USA. Sharpless har därmed tilldelats sitt andra Nobelpris i kemi - det första fick han 2001.

De tre pristagarna har var och en för sig utvecklat klickkemin - som fått sitt namn av deras metoder som får två molekyler att snabbt snäppa in i varandra.

Annons

– Det säger bara klick. Det hela är ett funktionellt sätt att bygga molekyler, säger Johan Åqvist, otdförande i Nobelkommittén för kemipriset.

Det var Meldal och Sharpless som utvecklade kemiska reaktioner som gav önskat resultat där de två molekylerna – som består dels av kol, dels av ett annat ämne, oftast kväve – snabbt gjorde att de band till varandra. Kronjuvelen i sammanhanget var en reaktion med den tungvrickande benämningen kopparkatalyserad azid-alkyn cykloaddition. Den har sedermera lett till framställning av läkemedel och kartläggning av dna.

Högre nivå

Carlyn Bertozzi tog sedan det hela till en högre nivå genom att utveckla så kallade bioortogonala reaktioner, klickreaktioner som fungerar inuti levande organismer.

Detta gjorde Bertozzi för att kunna kartlägga en sorts svårfångade molekyler som finns på cellernas yta, och hon lyckades göra det utan att störa cellernas vanliga kemi.

– Hon började säkert med bakterier, men i dag har hon gjort det på möss, säger Christina Moberg, professor i organisk kemi och ledamot av fysikkommittén.

Reaktionerna utnyttjas nu inom forskningen för att utforska celler och biologiska processer. De har även bidragit bland annat till utvecklingen av mer träffsäkra cancerläkemedel som nu testas hos patienter.

Svårt att andas

Carolyn Bertozzi är med på telefon under presskonferensen där pristagarna tillkännagavs.

– Jag är överväldigad och sitter här och har nästan svårt att andas, säger hon.

Hon får frågan om hon blev chockad över att bli väckt mitt i natten med den här nyheten.

– Ja. Det är en underdrift. Jag är inte helt säker på att detta är verkligt, men det blir mer verkligt för varje minut som går, säger hon vidare.

Påverka behandlingar

Annons

Carolyn Bertozzi får också frågan om vad priset och pristagarnas arbete kan innebära för kemin som område:

– Jag tror att forskningsfältet med bioortogonal kemi och klickkemi fortfarande är i ett inledningsskede, säger hon.

– Jag tror att tillämpning inom bioteknik, inom läkemedelsindustrin och nya sätt att behandla och diagnosticera sjukdomar är områden som kommer att påverkas mycket av klickkemi, vilket de redan har, säger hon.

Morten Meldal blir den förste dansken att tilldelas ett Nobelpris på 25 år, och blott den andra någonsin att få det i kemi.

– Det är en väldigt, väldigt stor ära. Jag är fortfarande djupt skakad, säger han enligt Danmarks Radio.

Meldal hoppas att priset kan inspirera unga människor som vill studera kemi.

– Jag tror att lösningen i många av de framtida utmaningar vi har ligger i kemin, säger han.

Fakta: Tre delar på Nobels kemipris

Två av de tre pristagarna är verksamma i USA och en av dem är verksam i Danmark.

Carolyn R Bertozzi föddes 1966 i USA och tog sin doktorsexamen vid Berkeley-universitetet i Kalifornien 1993. Hon är verksam vid Stanford University sedan 2015. Carolyn R Bertozzi har belönats med en lång rad utmärkelser för sitt arbete inom kemi samt för att ha lärt upp en ny generation av forskare. Flera av de tekniker som Bertozzi utvecklat i laboratorium har fått kommersiell tillämpning, skriver universitetet på sin hemsida.

K Barry Sharpless föddes 1941 i Philadelphia i Pennsylvania, USA. Han blev doktor på Stanford University i Kalifornien 1968 och är professor i kemi vid Scripps Research Institute, La Jolla, Kalifornien. Sharpless har fått Nobelpriset i kemi en gång tidigare, 2001.

Morten Meldal är född i Danmark 1954. Han tog sin doktorsexamen på Danmarks tekniska universitet i Lyngby 1986, och är professor i kemi vid Danmarks universitet i Köpenhamn.

Källa: Nobelstiftelsen

Fakta: Tre delar på Nobels kemipris

Fem personer och två organisationer har fått Nobelpriset flera gånger:

Barry Sharpless i kemi 2001 och 2022.

John Bardeen i fysik 1956 och fysik 1972.

Marie Curie i fysik 1903 och kemi 1911.

Linus Pauling i kemi 1954 och fred 1962.

Frederick Sanger i kemi 1958 och kemi 1980.

Röda korset i fred 1917, 1944 och 1963. (Dessutom fick dess grundare Henri Dunant fredspriset 1901.)

UNHCR, FN:s flyktingorgan i fred 1954 och 1981.

Källa: Nobelstiftelsen

Fakta: Tre delar på Nobels kemipris

Nobelpriset i kemi har delats ut vid 114 tillfällen åren 1901-2022. Antalet pristagare är 191, varav 8 kvinnor. Två forskare, Frederick Sanger, Storbritannien, samt K Barry Sharpless, USA, har tilldelats priset två gånger.

Vid åtta tillfällen delades inget pris ut, 1916, 1917, 1919, 1924, 1933, 1940, 1941 och 1942.

Länderna med flest pristagare: USA 75, Tyskland 34, Storbritannien 33.

Källa: Nobelstiftelsen

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons