Annons
Nyheter

Envisa protester mot Lukasjenko inför valet

Den auktoritäre presidenten Aleksandr Lukasjenko i Belarus har genom åren sett protesterna komma och gå – och nu är många arga över regimens sätt att hantera pandemin.
Inför presidentvalet i augusti har demonstranterna varit envetna – och för ovanlighetens skull hörs kritik även från landets idrottare mot den sporttokige Lukasjenko.
Belarus • Publicerad 5 juli 2020
President Aleksandr Lukasjenko i Belarus under firandet av landets självständighetsdag i fredags.
President Aleksandr Lukasjenko i Belarus under firandet av landets självständighetsdag i fredags.Foto: Sergei Grits/AP/TT
Aleksandr Lukasjenko är president i Belarus.
Aleksandr Lukasjenko är president i Belarus.Foto: Sergei Grits/AP/TT

"Kandidater kastas i fängelse, folk blir tystade. Detta är inte framtiden för Belarus. Aleksandr Grigorjevitj – du är inte min president", skrev basketspelaren Nikita Mesjtjerjakov i ett inlägg som senare togs bort från Instagram.

Mesjtjerjakov liknade också Lukasjenkos sätt att styra landet vid ett "spel utan regler".

Annons

Den 8 augusti ska Belarus (Vitryssland) gå till ännu ett presidentval. Men i landet där den nu 65-årige Lukasjenko styrt i 26 år är det sannolikt rätt få som betvivlar att han kommer att ta även en sjätte mandatperiod. Inte ett enda av valen i landet sedan 1995 har betraktats som fritt och rättvist av västerländska observatörer.

Svår balansgång

Lukasjenko, en gång i tiden chef för ett sovjetiskt kollektivjordbruk, är en politisk överlevare som genom åren gått hårt åt oppositionella i landet.

Det må vara en sak att det finns tecken på uppstudsighet bland idrottare, som i vanliga fall är lojala mot den sporttokige presidenten. Men en annan sak är att Lukasjenko uppenbarligen känner sig så pressad att han gripit den politiske rivalen Viktor Babaryk, liksom många regimkritiska demonstranter.

Samtidigt är relationen till Ryssland som vanligt ansträngd. Lukasjenkos försök att närma sig EU ligger i vågskålen – och äventyras om han går för hårt åt oppositionen.

Slut på spelkort

Den politiske analytikern Artem Shreibman säger att Lukasjenko börjat få slut på spelkort för att lyfta sin regim i folkets ögon.

– Jag ser inte att andan hos demonstranterna försvagas. Myndigheternas åtgärder leder till ännu större indignation. Det mest troliga scenariot är en större eskalering av våldet, säger Shreibman.

Lukasjenko har liknat demonstranterna vid kriminella gäng, och sagt att de har stöd av Polen och Ryssland. Polisen har sagt att fredliga demonstrationer är ett tecken på hemliga försök att destabilisera landet.

Men ilskan i samhället verkar ihållande, och den ökar också av de ekonomiska svårigheterna, bristen på mänskliga rättigheter och av presidentens försök att med mer eller mindre absurda uttalanden spela ned covidpandemin.

"Inte rädd"

Enligt Johns Hopkins-universitetet i USA är de officiella uppgifterna i Belarus att 418 människor med covid-19 dött i landet och att 63 270 har bekräftats smittade.

Lukasjenkos attityd gör väljare som Maxim Bogdanovitj, en 19-årig Harvardstudent, frustrerad. Ynglingen säger att myndigheterna inte gjort tillräckligt för att skydda landets läkare, däribland hans egen far som arbetar på ett sjukhus i Belarus.

Annons

Pandemin kan nu påverka opinionen inför valet. Andrej Tkatjev deltar som sjukvårdsfrivillig för att bekämpa pandemin i huvudstaden Minsk, och han säger att myndigheterna inte förstått att landet förändrats och att folk inte är rädda längre.

– Jag är inte rädd för att de ska gripa mig. Jag är rädd för att leva under en diktatur i ytterligare fem år i fruktan och förödmjukelse.

Fakta: Belarus

Belarus (Vitryssland) gränsar till Ryssland, Ukraina och EU-länderna Lettland, Litauen och Polen. Landet har knappt 10 miljoner invånare. Huvudstad är Minsk, och i landet talas främst ryska och vitryska.

Den lagstiftande makten ligger formellt hos nationalförsamlingens två kamrar, varav en tillsätts genom folkliga val. Men flera kritiserade grundlagsändringar har gett presidenten, Aleksandr Lukasjenko, nästan obegränsad makt att införa dekret som inte måste godkännas av parlamentet.

De flesta parlamentsledamöter räknas som oberoende, men är i själva verket regimtrogna.

Källa: Utrikespolitiska institutet/Landguiden

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons