Annons
Nyheter

Ett samtal om livet och dess kriser

Det talas om att det finns en 30-, 40- och 50-årskris. Men 20- och 60-åringar har väl också kriser? Och är det egentligen så enkelt att man kan koppla en kris i livet till en viss ålder? Smålandsposten träffade Eva Johnsson, Ingvor Lundkvist, Veronica Selldén, Patrik Nilsson, och Lina Andersdotter för att prata om kriser. Men det blev också ett samtal om relationer och om alla krav utifrån.
Nyheter • Publicerad 25 mars 2006
Åldersfixering. - Det är inte konstigt att kriser blir åldersrelaterade. Folk påminner ju en hela tiden om hur gammal man är, säger Patrik Nilsson. Foto: Stefan Nilsson
Åldersfixering. - Det är inte konstigt att kriser blir åldersrelaterade. Folk påminner ju en hela tiden om hur gammal man är, säger Patrik Nilsson. Foto: Stefan NilssonFoto: 

Ingvor: - Nej, kriser kan man inte koppla till en viss ålder. Kriser är relaterade till olika händelser i livet.

Patrik:- Fast det är inte konstigt om kriserna blir åldersrelaterade eftersom omgivningen ofta påminner en om åldern.

Annons

Ingvor: - Det klart, om man är kvinna spelar ju åldern in. Jag kan tänka mig att en kvinna som närmar sig 40 och vill ha barn och inte har det kan hamna i en kris. Det handlar ju om den biologiska klockan.

Veronica: - Men folk är unga längre i dag. Och man umgås mer över åldersgränserna.

Ingvor: - Där tror jag att intressen länkar samman åldrarna. Det är helt okej att umgås med någon som är 20 år äldre eller yngre, bara man har något intresse eller samhörighet som förenar.

Eva: - När jag var yngre så klädde de äldre sig mer gammalt, men inte pratade man om några kriser då. De höll man för sig själv om man gick igenom någon.

Veronica: - Nu när jag snart fyller 40 tänker jag faktiskt mer på vad jag kan ta på mig. Jag vill inte se ut som en tonåring även om jag vill vara modernt klädd.

Patrik: - Fast visst är det lite häftigt att äldre män kan klä sig "yngre", men balansgången är svår. Sticker man ut för mycket och uppfattas som ovanlig tittar folk mer.

Ingvor: - När man ser nya trender är det skönt att tänka "Det där modet har jag redan haft. Jag är inte intresserad."

Veronica: - Ju äldre man blir desto mer vågar man lita på sitt självförtroende när det gäller utseende och beteende. Man vågar mer när det gäller till exempel mode.

Lina: - Min oro handlar mycket om utbildning. Det är svårt att få jobb. Om man sedan får jobb; ska man då jobba eller plugga vidare? Är det svårt att få jobb efter utbildningen?

Eva: - Samhället har 1blivit mycket tuffare, jämfört med när mina barn var små. Nu är det barnbarnen jag tänker på, men jag kan inte säga att jag oroar mig hela tiden.

Annons

Lina: - Det är nog rent psykiskt jobbigare att leva i dag. Det blir allt vanligare att unga människor pressas och går in i väggen.

Patrik: - Det beror säkert på att vart man än vänder sig så läser eller hör man om att man måste lyckas. Man ska vara snygg, ha utbildning, bra jobb och tjäna mycket pengar.

Ingvor: - När jag var ung fanns det jobb efter gymnasiet. Jag är tacksam över att jag kunnat känna efter vad jag ville göra i egen takt.

Patrik: - Alla dessa måsten gör ju att det blir stressigt. Sedan kan det handla om jobb, barn eller familj. Det viktiga är väl ändå att bevara och vara rädd om det man har.

Eva: - Att värna det man har är viktigt. Att vara glad över att man är frisk. Att lära sig uppskatta det man har.

Veronica: - Men det är så mycket man vill hinna med innan man skaffar familj. I dag blir kvinnor mammor senare. Så här vid strax före 40-årsdagen är jag mån om det jag har.

Eva: - Jag tror att det blir positivt att gå i pension, men det beror säkert också på hur man är som människa hur man känner inför pensionen. Det kan vara skönt att gå i pension. Men det gäller nog att man har sociala kontakter och kan sysselsätta sig med annat.

Patrik: - Alla förändringar innebär ju en osäkerhet. Har man dåliga erfarenheter av förändringar blir det svårare. Har man i stället goda erfarenheter går det säkert bättre.

Ingvor: - Min pojkvän dog hemma hos mig för tio år sedan och det var min största kris. En hjälp i kampen att komma tillbaka efter det var att tänka på hur han agerat i olika situationer som kom upp. Den största insikten då var nog att barnen betydde så oerhört mycket. Jag var tvungen att finnas till för dem. Och sedan vännerna - vad hade jag gjort utan dem?

Veronica: - Min mamma gick bort i cancer för fem år sedan och ett tag efter funderade jag ofta på hur hon gjort. Det gick så långt att jag nästan blev mamma åt hennes man, det vill säga min pappa. Det jag lärde mig var att jag var starkare än jag trodde och att sörja det kan man göra på vilken plats som helst.

Annons

Ingvor: - Nej, platsen har ingen betydelse när man sörjer, men när jag är i Stockholm där min pojkvän begravdes, går jag alltid till graven och lägger en röd ros. Sedan är det inte självklart att den som kan hjälpa en ur en svår situation är en familjemedlem. Det är inte alltid så att man har den bästa relationen med någon i familjen.

Lina: - Så här i början av vuxenlivet har jag precis börjat bygga mitt liv. Jag har mer ansvar och måste ta egna beslut.

Patrik: - Det är så mycket man måste klara. Livet borde egentligen innehålla en ledsagare.

Ingvor: - Förr var det nog mer så att man skulle bli gift. I dag är det accepterat att man är singel men folk säger ändå att du skall nog hitta någon som om det vore det enda man ville. Det är skönt att vara oberoende.

Patrik: - Många tror att man måste leva i en relation.

Lina: - I dag är det så många som skiljer sig. Jag tror att jag och mina jämnåriga är beredda att kämpa mer, för vi har sett så många skilsmässor. Vi vill helt enkelt inte skilja oss.

Ingvor: - Jag resonerar som så att det kan inte finnas någon mening med en kris om man inte lär sig något av den. Det är viktigt att ta itu med sorgen när den kommer. Att inte vänta med den.

Patrik: - Men det beror ju på att det inte är accepterat att vara ledsen. Allt ska vara så positivt.

Veronica: - Det tar tid att komma över vissa saker i livet. Det kan handla om skilsmässa, sorg eller någon annan rädsla. Och då måste man ge det tid.

Eva: - Sedan kan man inte gå och tänka på allt som kan hända. Då skulle man ju inte ha tid att leva.

Ingvor: - Jag tror att den första krisen i livet är värst. Men alla brunnar har en stege upp och upp kommer man förr eller senare. Det gäller att våga prata med andra och känna tillit till varandra.

Marie Fransson
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons