EU-närmande i fokus när Nordmakedonien röstar
Den socialdemokratiska regeringen drev i februari i fjol igenom ett nationellt namnbyte för att bana väg för ett EU-inträde. Men när Makedonien väl blivit Nordmakedonien visade det sig att vägen till medlemskap ännu var lång. Bakslaget fick premiärminister Zoran Zaev att utlysa nyval.
Parlamentsvalet skulle egentligen ha ägt rum i april men sköts fram till följd av coronapandemin. När landets invånare avlägger sina röster handlar valet inte enbart om vem som ska få förtroendet att bilda regering, utan också om vilken riktning nationen ska röra sig i.
Oklart opinionsläge
Zaev och socialdemokratiska SDSM förespråkar fortsatt närmande till EU. Det största oppositionspartiet, nationalistiska VMRO-DPMNE, anklagar i stället den förra regeringen för "landsförräderi" med anledning av namnbytet.
– Zoran Zaev är verkligen en mardröm för oss makedonier, men för vissa av våra grannländer är han en efterlängtad dröm, sade nationalistledaren Hristijan Mickoski under ett valmöte.
För att ytterligare komplicera saker indikerar opinionsmätningar att ingen av huvudkonkurrenterna kommer kunna bilda regering på egen hand. Det potentiella vågmästarpartiet DUI, som representerar landets albanska minoritet, har villkorat sitt stöd mot att det tilldelas premiärministerposten. Ett krav som både SDSM och VMRO-DPMNE avfärdat.
Många osäkerhetsmoment
Elena Stavrevska, statsvetare på brittiska London School of Economics, beskriver utgången som svårbedömd. Särskilt som coronarädsla förväntas leda till att många av landets drygt två miljoner invånare väljer sofflocket.
– Med en stor andel väljare som sannolikt inte kommer att rösta och många som ännu inte har bestämt sig är det för många osäkerhetsmoment för att kunna förutse vad valdagen kommer att föra med sig, säger hon.
Nordmakedonien har under de senaste sex månaderna styrts av en övergångsregering. Valresultatet förväntas tidigt på torsdagsmorgonen.
Fakta: Politiskt namnbyte
I februari 2019 bytte Makedonien formellt namn till Nordmakedonien. Grekland hade ställt krav på namnbyte för att inte blockera en anslutning till Nato och medlemsförhandlingar med EU.
Motsättningarna går tillbaka till tiden före första världskriget då det historiska Makedonien delades mellan främst Grekland och Serbien. Efter kriget uppgick den slaviska delen av Makedonien i den nya statsbildning som småningom kom att kallas Jugoslavien.
När Makedonien blev självständigt från Jugoslavien 1991 vägrade Grekland att erkänna den nya staten med hänvisning till att namnet Makedonien tillhör det grekiska kulturarvet.
Nordmakedonien har sedan namnbytet blivit medlem i Nato. Vägen till EU-medlemskap har dock visat sig snårigare. I oktober 2019 sade Frankrike nej till förhandlingsstart om medlemskap, vilket fick till följd att den socialdemokratiska regeringen avgick och utlyste nyval.
Först i mars 2020 kom grönt ljus för att inleda förhandlingar, men processen förväntas bli lång.
Källa: UI/Landguiden