Annons
Nyheter

Expert: Koranbränning kan strida mot lagen

Frågan om koranbränning kan vara hets mot folkgrupp har aldrig prövats i svensk domstol – men enligt juridikprofessor Vilhelm Persson kan förra veckans koranbränning ha varit brottslig.
– Jag tycker inte att det är självklart att yttrandefriheten sträcker sig så långt att man i varje läge kan göra vad som helst med en koran.
Brott • Publicerad 4 juli 2023
"Vi kommer att bränna koranen. Vi kommer att säga: vakna Sverige", sade Salwan Momika när han brände en koran utanför en moské på Södermalm i Stockholm i förra veckan.
"Vi kommer att bränna koranen. Vi kommer att säga: vakna Sverige", sade Salwan Momika när han brände en koran utanför en moské på Södermalm i Stockholm i förra veckan.Foto: Stefan Jerrevång/TT

Koranbränningen utanför en moské i Stockholm under högtidsdagen eid al-adha i förra veckan har upprört stora delar av den muslimska världen.

Salwan Momika, som hade ansökt om tillståndet för koranbränningen, smetade in koranen med bacon, rev ut sidor, sparkade och stampade på den och tände sedan eld.

Annons

Att många muslimer utomlands har provocerats kan vara en indikation på hur grovt en koranbränning uppfattas, även om det inte direkt har någon juridisk betydelse, enligt Vilhelm Persson som är professor i juridik vid Lunds universitet.

– Hela frågan går ju ut på om en domstol ser det som hets mot folkgrupp, men det spelar ingen roll om det är en liten svensk grupp som tar illa vid sig eller om det är många muslimer i resten av världen.

"Bränna illa i sig"

Både efter en koranbränning i Malmö 2020 och efter att den högerextreme politikern Rasmus Paludan bränt en koran utanför den turkiska ambassaden tidigare i år inleddes utredningar om hets mot folkgrupp, som båda lades ner. I det senare fallet motiverades beslutet med att koranbränningar riktar sig mot en symbol för religionen, inte gruppen muslimer.

Däremot pågår fortfarande en annan utredning mot Paludan gällande hets mot folkgrupp, sedan han bränt koranen i Malmö 2022.

Uppenbart är det otydligt hur lagen om hets mot folkgrupp kan tillämpas vid den här typen av ärenden, och än så länge har frågan aldrig prövats i domstol.

Enligt professor Vilhelm Persson är det flera omständigheter som kan påverka om det utgör hets mot folkgrupp, där det viktigaste förmodligen är vad som sägs.

– Det är möjligt att vissa koranbränningar är okej medan andra inte är det. Inte minst kan vad man säger i samband med bränningen påverka bedömningen.

Helhetsintrycket måste bedömas för att se om bränningen syftat till att "uttrycka missaktning" som det står i lagtexten.

– Att bränna en koran är ju illa i sig för en del muslimer. Därför vet jag inte om det ses som mer missaktning att till exempel ta bacon på en koran.

Vill att domstol prövar

Vilhelm Persson hade gärna sett att Högsta domstolen prövade ett fall så att det blir tydligt hur långt yttrandefriheten sträcker sig.

Annons

En fråga som då hade kunnat besvaras är om platsen och tidpunkten för bränningen påverkar bedömningen. Det har tidigare diskuterats i samband med nazistiska Nordiska motståndsrörelsens demonstration under bokmässan i Göteborg 2017, som sammanföll med den judiska högtiden Jom Kippur. Riksåklagaren begärde prövningstillstånd i HD den gången men fick nej.

– Då diskuterades det om det var extra illa att nazister demonstrerade utanför en synagoga just under en religiös högtidsdag för judar. På motsvarande sätt skulle man möjligen kunna diskutera det även i det här fallet, säger Vilhelm Persson.

Fakta: Uppmärksammade koranbränningar i Sverige

Malmö augusti 2020

En manifestation på Stortorget i Malmö leder till att sex personer grips misstänkta för hets mot folkgrupp efter att ha sparkat på en koran. En koran sätts också i brand i utkanten av Rosengård.

Våldsamheter utbryter samma kväll. Cirka 300 personer samlas på Amiralsgatan i Rosengård och det skjuts fyrverkerier, smällare och bengaler. Polisen utsätts för stenkastning och några skadas.

Påsken 2022

Påskupploppen i flera städer i Sverige startar efter att Rasmus Paludan, partiledare för det danska högerextrema partiet Stram kurs, ville bränna Koranen i flera svenska städer.

Under påskhelgen besökte han – eller aviserade att besöka – Linköping, Norrköping, Örebro, Landskrona, Malmö och Stockholmsförorten Rinkeby, något som följdes av våldsamma upplopp med skadegörelse och våld främst riktat mot polisen.

Över hundra poliser skadades i samband med upploppen.

Tre personer skadades i samband med att polisen avlossade varningsskott.

Turkiets ambassad januari 2023

I slutet av januari bränner Rasmus Paludan en koran i närheten av Turkiets ambassad i Stockholm.

Protester bryter ut i Turkiet och flera andra länder. Sveriges ambassad i landet stängs tillfälligt under protesterna.

Under våren nekas tillstånd till flera ytterligare koranbränningar. Enligt den rättsliga prövningen som gjorts hade polisen dock inte rätt att neka till tillstånden.

Moské Södermalm juni 2023

Privatpersonen Salwan Momika tänder eld på en koran utanför moskén vid Medborgarplatsen i Stockholm.

Den här gången bryter protester ut bland annat i Bagdad, där hundratals demonstranter samlades utanför den svenska ambassaden och även tog sig in i byggnaden.

Sveriges ambassadör i Saudiarabien blir uppkallad till landets utrikesdepartement och påve Franciskus fördömer koranbränningen.

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons