Experten: ”En rätt mild reaktion trots allt”
Irans utrikesminister meddelade på Twitter att landet inte tänker skicka sin nya ambassadör, Hojatullah Faghani, till Sverige efter onsdagens koranbränning utanför Stockholms moské på Södermalm.
– Det är en rätt mild reaktion trots allt. Han har inte ens börjat sitt uppdrag så vad Iran gör är att be honom att vänta, säger Irankännaren Said Mahmoudi.
Han poängterar att beslutet inte innebär att Iran vill avbryta diplomatiska relationer med Sverige utan att de bara väntar med att skicka ambassadören.
– Om man ska jämföra med karikatyrerna av Mohammed så är det här med att sätta eld på koranen egentligen mer allvarligt ur en muslimsk synvinkel. Därför menar jag att det var helt förutsägbart att islamiska länder skulle reagera på ett starkt sätt. Jag ser inte Irans beslut som förvånande, säger Said Mahmoudi.
Infekterad relation
Sverige och Iran har redan sedan tidigare en ansträngd relation, bland annat sedan domen förra året mot den iranska medborgaren Hamid Noury, som dömdes för mord och brott mot folkrätten i samband med avrättningarna av politiska fångar i Iran sommaren 1988. En dom som Iran har fördömt.
– Händelser som den är viktiga. Relationen var infekterad redan innan, men nu har den här koranbränningen kommit in i bilden och därmed har Iran ännu starkare anledningar att agera.
Att Nato-frågan skulle spela in avfärdar han däremot.
– Nej, jag tror inte att Iran bryr sig alls, det är långsökt i det här sammanhanget. Relationen mellan Sverige och Iran är dålig av andra säl har absolut inget att göra med Nato, konstaterar han.
Kan bli fler åtgärder
På söndagen samlades det muslimska samarbetsorganet Islamiska konferensorganisationen (IKO) med 57 medlemsstater för ett extrainkallat möte med anledning av koranbränningen.
Said Mahmoudi tror att diskussionen där eventuellt kan följas av ett gemensamt beslut om liknande åtgärder, till exempel minskad diplomatiska representation, införda sanktioner eller förbud mot att köpa varor från Sverige.
– Några av länderna är riktigt fanatiska regimer och det är möjligt att de driver kravet hårt att något sker så det inte upprepas. Vi har att göra med ett folk som har en helt annan relation till sin heliga bok än vad man har i västvärlden. Jag tror inte politikerna i Sverige är omedvetna om det.
Att vår grundlagsskyddade yttrandefrihet, något som Sverige sätter högt, skulle skapa förståelse i dessa länder för det som har skett tror han inte.
– Vi kan tyvärr konstatera att man har svårt att förstå att yttrandefriheten är så pass viktig här.