Annons
Nyheter

FN-möte om koranbränningar: "Religiöst hat"

FN:s människorättsråd kallar till extrainsatt möte med anledning av "koranbränningar i Europa", uppger nyhetsbyrån AFP.
Enligt Pascal Sim, talesman för FN:s människorättsråd, kommer organisationen att inom kort diskutera frågan.
Samhälle • Publicerad 4 juli 2023
Koranbränningen utanför Stockholms moské vid Medborgarplatsen på Södermalm tidigare i veckan. Arkivbild.
Koranbränningen utanför Stockholms moské vid Medborgarplatsen på Södermalm tidigare i veckan. Arkivbild.Foto: Stefan Jerrevång/TT
Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet. Arkivbild.
Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet. Arkivbild.Foto: Claudio Bresciani/TT

"Rådet kommer att diskutera den oroväckande ökningen av överlagda och offentliga handlingar av religiöst hat, som manifesteras av vanhelgandet av den heliga koranen i vissa europeiska och andra länder", säger han till reportrar.

Enligt Sim sker mötet på begäran av Pakistan, på uppdrag av ett antal medlemmar av Islamiska konferensorganisationen (OIC). Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif gick under måndagen ut och fördömde förra veckans koranbränning i Stockholm.

Annons

Det var under ett möte med den pakistanska regeringen som Sharif också sa att det inte är första gången koraner bränns i Sverige.

– Det belyser att muslimer i Sverige, som är en minoritet, möter islamofobi och hat.

Grundlig utredning

Sharif säger vidare att den pakistanska regeringen starkt uppmanar den svenska regeringen att vidta åtgärder för att något liknande inte ska hända igen.

FN:s råd för mänskliga rättigheter har länge kritiserats som ett FN-organ med stora trovärdighetsproblem då en stor andel av medlemmarna anklagats för att själva systematiskt kränka mänskliga rättigheter.

Folkrättsprofessor Mark Klamberg beskriver rådet som en politisk församling där medlemsstaterna representeras av diplomater.

– Det som kommer att ske nu är en politisk process där stater på politiska bevekelsegrunder kommer att ta ställning i den här frågan. Det intressanta blir att se hur andra europeiska länder ställer sig till det här.

Mer uppmärksamhet

Någon avgörande betydelse för den pågående svenska Natoprocessen tror han inte att det extrainsatta mötet kommer att ha.

– Den svenska regeringen är förmodligen inte särskilt intresserad av att få mer uppmärksamhet kring den här frågan, men tyngden beror på om man kommer fram till någon form av resolution, vad som i så fall står i den och vilka som står bakom den.

– Förmodligen blir det omröstningar och muslimska stater kan vilja ha en hårdare skrivelse vilket kanske europeiska länder kan ha svårare för. Enas man kring en mjukare skrivelse så kan man få med sig fler.

Ryssland uteslöts

De 47 medlemmarna sitter i treårsperioder. När Kina, Ryssland, Saudiarabien och Kuba – som alla har kritiserats skarpt av människorättsorganisationer – valdes in 2013 var det många som protesterade.

Annons

Ryssland uteslöts i april förra året. Men Kina och Kuba finns alltjämt bland de invalda, tillsammans med länder som Förenade arabemiraten, Qatar, Somalia, Eritrea och Uzbekistan. Nya sedan årsskiftet är exempelvis Sudan, Kirgizistan, Vietnam och Algeriet.

Västliga medlemsländer är bland andra Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland och USA. Rådets arbete leds under 2023 av Tjeckiens Václav Bálek.

TT har sökt utrikesminister Tobias Billström som inte har möjlighet att kommentera. UD svarar skriftligt:

"Den särskilda debatt som hänvisats till har begärts inom ramen för det nu pågående mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Sverige kommer att i sedvanligt samråd med övriga EU ta ställning till de förslag som presenteras. I övrigt kommenterar vi inte en pågående process."

Fakta: FN:s råd för mänskliga rättigheter

FN:s råd för mänskliga rättigheter bildades 2006 och ersatte den tidigare människorättskommissionen.

Rådet har sitt säte i Genève. Det är ett mellanstatligt organ inom FN-systemet som ansvarar för att stärka främjandet och skyddet av de mänskliga rättigheterna globalt samt lyfta fram brott mot de mänskliga rättigheterna.

Rådet har 47 medlemmar som väljs av FN:s generalförsamling på treårsperioder.

Alla länder granskas rutinmässigt under en fyraårsperiod.

2018 tog president Donald Trump USA ut ur rådet. Efter Joe Bidens valseger återinträdde USA.

Källa: FN:s informationscenter (Unric)

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons