FN-möte om koranbränningar: "Religiöst hat"
"Rådet kommer att diskutera den oroväckande ökningen av överlagda och offentliga handlingar av religiöst hat, som manifesteras av vanhelgandet av den heliga koranen i vissa europeiska och andra länder", säger han till reportrar.
Enligt Sim sker mötet på begäran av Pakistan, på uppdrag av ett antal medlemmar av Islamiska konferensorganisationen (OIC). Pakistans premiärminister Shehbaz Sharif gick under måndagen ut och fördömde förra veckans koranbränning i Stockholm.
Det var under ett möte med den pakistanska regeringen som Sharif också sa att det inte är första gången koraner bränns i Sverige.
– Det belyser att muslimer i Sverige, som är en minoritet, möter islamofobi och hat.
Grundlig utredning
Sharif säger vidare att den pakistanska regeringen starkt uppmanar den svenska regeringen att vidta åtgärder för att något liknande inte ska hända igen.
FN:s råd för mänskliga rättigheter har länge kritiserats som ett FN-organ med stora trovärdighetsproblem då en stor andel av medlemmarna anklagats för att själva systematiskt kränka mänskliga rättigheter.
Folkrättsprofessor Mark Klamberg beskriver rådet som en politisk församling där medlemsstaterna representeras av diplomater.
– Det som kommer att ske nu är en politisk process där stater på politiska bevekelsegrunder kommer att ta ställning i den här frågan. Det intressanta blir att se hur andra europeiska länder ställer sig till det här.
Mer uppmärksamhet
Någon avgörande betydelse för den pågående svenska Natoprocessen tror han inte att det extrainsatta mötet kommer att ha.
– Den svenska regeringen är förmodligen inte särskilt intresserad av att få mer uppmärksamhet kring den här frågan, men tyngden beror på om man kommer fram till någon form av resolution, vad som i så fall står i den och vilka som står bakom den.
– Förmodligen blir det omröstningar och muslimska stater kan vilja ha en hårdare skrivelse vilket kanske europeiska länder kan ha svårare för. Enas man kring en mjukare skrivelse så kan man få med sig fler.
Ryssland uteslöts
De 47 medlemmarna sitter i treårsperioder. När Kina, Ryssland, Saudiarabien och Kuba – som alla har kritiserats skarpt av människorättsorganisationer – valdes in 2013 var det många som protesterade.
Ryssland uteslöts i april förra året. Men Kina och Kuba finns alltjämt bland de invalda, tillsammans med länder som Förenade arabemiraten, Qatar, Somalia, Eritrea och Uzbekistan. Nya sedan årsskiftet är exempelvis Sudan, Kirgizistan, Vietnam och Algeriet.
Västliga medlemsländer är bland andra Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland och USA. Rådets arbete leds under 2023 av Tjeckiens Václav Bálek.
TT har sökt utrikesminister Tobias Billström som inte har möjlighet att kommentera. UD svarar skriftligt:
"Den särskilda debatt som hänvisats till har begärts inom ramen för det nu pågående mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Sverige kommer att i sedvanligt samråd med övriga EU ta ställning till de förslag som presenteras. I övrigt kommenterar vi inte en pågående process."
Fakta: FN:s råd för mänskliga rättigheter
FN:s råd för mänskliga rättigheter bildades 2006 och ersatte den tidigare människorättskommissionen.
Rådet har sitt säte i Genève. Det är ett mellanstatligt organ inom FN-systemet som ansvarar för att stärka främjandet och skyddet av de mänskliga rättigheterna globalt samt lyfta fram brott mot de mänskliga rättigheterna.
Rådet har 47 medlemmar som väljs av FN:s generalförsamling på treårsperioder.
Alla länder granskas rutinmässigt under en fyraårsperiod.
2018 tog president Donald Trump USA ut ur rådet. Efter Joe Bidens valseger återinträdde USA.
Källa: FN:s informationscenter (Unric)