Annons
Nyheter

Fokus på Kina när USA trappar ner "eviga krig"

I september ska amerikansk militär ha lämnat Afghanistan, och i veckan meddelade president Joe Biden att USA inte längre ska vara en stridande part i Irak.
USA • Publicerad 1 augusti 2021
USA:s president Joe Biden träffade Iraks premiärminister Mustafa al-Kadhimi i Vita huset i måndags.
USA:s president Joe Biden träffade Iraks premiärminister Mustafa al-Kadhimi i Vita huset i måndags.Foto: Susan Walsh/AP/TT

De har kallats "de eviga krigen". USA:s militära insatser i Afghanistan och Irak sedan terrorattackerna den 11 september 2001 är de längsta i landets historia. Men till den 11 september i år ska de sista amerikanska trupperna ha lämnat Afghanistan.

I dagarna meddelade Joe Biden dessutom, i samband med ett möte med den irakiska premiärministern Mustafa al-Kadhimi, att USA inte längre kommer att vara en stridande part i Irak från och med årsskiftet. I stället ska USA:s trupper fokusera på att utbilda irakiska soldater som deltar i kampen mot IS och terrorism.

Annons

– Majoriteten av den amerikanska befolkningen är väldigt trött på de så kallade eviga krigen, säger Jan Hallenberg, forskningsledare och expert på USA:s utrikes- och säkerhetspolitik vid Utrikespolitiska institutet.

– Folk tycker att för många amerikanska soldater har dött eller skadats och att det har kostat för mycket pengar.

Ingen ny insats

Över 4 000 amerikanska soldater har dött i Irakkriget, som inleddes med den USA-ledda invasionen 2003. De flesta dog före 2011 då USA officiellt avslutade kriget. Sedan dess har USA haft kvar en mindre antiterrorstyrka på cirka 2 500 soldater, som nu alltså skiftar fokus. Till skillnad från i Afghanistan är det inte fråga om något uttåg.

– Om situationen ändras i Irak kan soldaterna snabbt växla från att träna irakiska soldater till att själva strida, säger Jan Hallenberg.

Men en ny stor militär insats i regionen lär inte bli aktuell, efter de tusentals döda amerikanska soldater, hundratusentals döda afghanska och irakiska civila, och de tusentals miljarder dollar som krigen kostat.

– Det kommer att vara väldigt svårt för en amerikansk president att få stöd för en sådan operation i Mellanöstern efter det som hänt de senaste 20 åren, menar Jan Hallenberg.

– Då måste det röra sig om ett riktigt stort hot mot vitala amerikanska säkerhetsintressen.

Kinesiskt inflytande

I stället vill Joe Biden att USA:s utrikespolitik ska rikta in sig mot ett allt starkare Kina.

– USA flyttar över resurser till Asien och till att stärka sina allianser med stater där, och skickar krigsfartyg till Sydkinesiska sjön eftersom de inte godkänner Kinas anspråk på den, säger Jan Hallenberg.

Samtidigt kan USA:s uttåg ur Mellanöstern och Afghanistan göra att Kina och Ryssland får ökad betydelse där.

Annons

– Både Ryssland och Kina förhandlar nu med talibanerna i Afghanistan och försöker få ökat inflytande. När USA drar sig tillbaka öppnar sig ett maktpolitiskt vakuum och då kommer andra länder in, säger Jan Hallenberg.

IS försvagat

I Afghanistan har beskedet om att de USA-ledda utländska trupperna drar sig tillbaka lett till att de extremislamistiska talibanerna inlett en massiv offensiv över hela landet. De har intagit gränsövergångar, flera distrikt och har omringat en rad provinshuvudstäder.

I Irak bedömer USA att risken är mindre för en sådan utveckling, eftersom det inte finns fler än omkring 8 000 IS-soldater i Irak och Syrien. Det är bara en bråkdel av de 34 000 krigare som terrorgruppen tros ha haft tillgång till när den var som störst.

– De kan inte hota den irakiska regeringen som de gjorde för sex-sju år sedan, säger Jan Hallenberg.

Fakta: Kriget i Irak

Den 20 mars 2003 inleddes en USA-ledd invasion av Irak i syfte att störta dåvarande president Saddam Hussein och oskadliggöra de massförstörelsevapen som regimen påstods ha utvecklat. Invasionen stöddes av bland andra Storbritannien.

Saddam Hussein störtades den 9 april och greps i en jordkällare utanför hemstaden Tikrit den 13 december. Han dömdes till döden av irakisk domstol och hängdes den 30 december 2006. Några massförstörelsevapen hittades aldrig.

Enligt det oberoende projektet Iraq Body Count dog över 160 000 irakier under perioden 2003–2011, varav cirka 80 procent beräknas ha varit civila. Andra hävdar att över 1 miljon civila irakier dödades. Även om Irakkriget officiellt avslutades med USA:s tillbakadragande i december 2011 har våldsamheterna i landet fortsatt.

Källa: TT, ne.se

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons