Annons
Nyheter

Forskaren inför kräftsäsongen: Väldigt bra år

Varmt väder och ljumma sjöar – så låter receptet om man vill ha stora, välmående kräftor.
Fiske • Publicerad 31 juli 2021
Den varma sommaren ser ut att ha varit gynnsam för de svenska kräftorna som i år väntas bli både stora och många enligt Patrik Bohman, miljöanalytiker vid Sveriges lantbruksuniversitet aqua. Arkivbild.
Den varma sommaren ser ut att ha varit gynnsam för de svenska kräftorna som i år väntas bli både stora och många enligt Patrik Bohman, miljöanalytiker vid Sveriges lantbruksuniversitet aqua. Arkivbild.Foto: Hasse Holmberg/TT
Att plantera ut signalkräftor i svenska vatten kan straffas med böter. Arkivbild.
Att plantera ut signalkräftor i svenska vatten kan straffas med böter. Arkivbild.Foto: Mats Schagerström/TT

Patrik Bohman, miljöanalytiker vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) aqua, har nyss besökt fiskare vid sjöarna Vättern, Hjälmaren och Vänern och konstaterar att tillgången är stor.

– Det kan nog bli ett väldigt bra kräftår spår de här yrkesfiskarna, säger han.

Annons

Några exakta kvantiteter är svårt att tala om men Patrik Bohman tror att årets goda tillgång på kräftor eventuellt skulle kunna få priset att gå ned.

De varma temperaturerna är den främsta orsaken till de gynnsamma förhållandena. I Vättern, som är en kallvattensjö, har även bristen på vind gjort att kallvattnet stannat nere på botten.

Ömsar skal

– Temperaturen styr hur ofta kräftorna kan ömsa skal, och när de ömsar skal växer de en liten bit. Så temperaturen i sjön är helt avgörande för kräftornas tillväxt.

Värmen har gjort att både honor och hanar hunnit ömsa skal, vilket honorna inte alltid hinner eftersom de bär på rommen till juni–juli.

Och även om yrkesfisket redan är i full gång är augusti, som traditionen bjuder, den perfekta tiden för att få stora kräftor eftersom de då haft hela sommaren på sig att växa till sig.

TT: Kommer framtidens varma somrar att ge oss mer kräftor?

– Det vet vi inte. I en sjö som Vättern som är så stor kommer det inte att ske så stora temperaturändringar under 50 eller 100 år. Kanske någon enstaka grad men det är ju väldigt lite.

Men i slättlandssjöar som Hjälmaren blir temperaturhöjningarna mycket större, vilket kommer leda till en förändring för hela ekosystemet, menar Patrik Bohman.

För hårt fiskad

Varje år tas cirka 1 500 ton kräftor upp i Sverige, av både yrkesfiskare och privatpersoner. Men för att förse svenskarna behövs ytterligare 4 000 ton utländska kräftor, ofta importerade från Spanien eller Kina. Svenskarna beräknas i snitt äta ett halvt kilo var per person.

– Det är i stort sett bara vi och finnarna som äter på det här sättet, säger han.

Annons

Patrik Bohman spår ett stort problem med att fiska för hårt på bestånd av signalkräftor, vilket man bland annat gör i Vättern. Och där kan det bli ett hårt slag mot yrkesfisket eftersom kräftorna i dag utgör 90 procent av fiskarnas årliga inkomster.

– Det kommer vi se om några år. Man plockar bort de stora storlekarna och så stannar de små storlekarna kvar och slåss om maten. Till slut finns det ingen mat kvar och då stannar de i storlek, det är ingen som vill äta så små.

Konkurrensen om födoresurser och därmed låg tillväxt ser man framför allt i näringsfattiga sjöar som Vättern, som inte hinner producera föda i den omfattning som antalet kräftor kräver.

Patrik Bohman tycker att man bör se över förvaltningen av fisket. Han önskar att myndigheter, yrkesfiskare och fiskevattenägare satte sig ner och diskuterade eventuella förvaltningsstrategier.

Fakta: Sötvattenskräftor

Allmänheten tillåts fiska kräftor i Vättern från den tredje helgen i augusti, det är den enda sjön som allmänheten får fiska i utan fiskekort.

Annars är det privat vatten som gäller. För kräftor gäller speciella tillstånd, inte samma som för fisk. Vid större sjöar går ofta privata fiskevattenägare samman inom samfälligheten och kommer med rekommendationer. Runt den 13 augusti är det ofta bra att börja fiska.

Signalkräftan finns framför allt i södra och mellersta Sverige, ungefär upp till Dalälven där flodkräftan tar vid. Några illegala utsättningar av signalkräfta finns även norröver men dessa tar sig sällan i någon större omfattning.

Kräftorna som fångas brukar finnas på grundare än 20 meters djup.

Signalkräftan återfinns på EU:s lista över invasiva arter. I Sverige finns det i dag minst 10 000 bestånd av signalkräftan medan den illa åtgångna flodkräftan är nere på cirka 700–800.

Det är olagligt att odla, flytta levande signalkräftor och sätta ut dem i svenska vatten (gäller inom hela EU).

Signalkräftan och flodkräftan är väldigt lika varandra, signalkräftan kan ibland ha ett vitt klogrepp, men det kan variera. Smaken är identisk. Det mesta sitter i kräftspadet.

Källa: Sveriges lantbruksuniversitet

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons