Annons

Stora utmaningar när försvaret snabbupprustas

Sveriges försvar står inför en historisk upprustning efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Men många länder i Europa konkurrerar nu om att köpa vapen – och flera flaskhalsar hotar det svenska försvarsbygget på sikt.
Politik • Publicerad 10 mars 2022
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) meddelade på en pressträff under torsdagen att försvaret ska stärkas. Anslaget till det militära försvaret ska öka till 2 procent av BNP "så snart det går".
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) meddelade på en pressträff under torsdagen att försvaret ska stärkas. Anslaget till det militära försvaret ska öka till 2 procent av BNP "så snart det går".Foto: Anders Wiklund/TT

Regeringen meddelade under torsdagsmorgonen att anslaget till det militära försvaret ska öka till 2 procent av BNP "så snart det går".

– Det är svårt att veta hur vi ska värdera det. På vilken sikt det hela ska göras. Ökade anslag hjälper oss inte i den nuvarande krisen, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

"Här och nu"

Annons

Enligt finansminister Mikael Damberg (S) är regeringens förhoppning att kunna nå målet om 2 procent av BNP före Danmark, som har satt ett liknande mål till 2033.

Den typen av målbild är för avlägsen, menar Jacob Westberg:

– Försvarsmakten har ett antal akuta materielbehov, det här är ett väldigt långt tidsspann. Jag är nyfiken på vilka medel som man kan få loss här och nu. Men det är väl det som ska diskuteras i försvarsberedningen nu antar jag.

Historisk upprustning

Försvaret står redan mitt i en kraftig upprustning. 2014 låg det svenska försvaret på 0,9 procent av BNP, enligt Per Olsson, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Det här är den största fredstida upprustningen någonsin, säger Olsson om det nya målet.

2 procent av BNP innebär i dag omkring 108 miljarder kronor per år.

– Nu ska det omsättas i förmåga. Man måste både tänka kort och långt. Viss förmåga tar tid att bygga, annat behöver gå snabbare, säger Olsson.

Konkurrens om vapenköp

Att resten av Europa rustar samtidigt är en utmaning i det som måste ske här och nu.

– Det kommer bli en konkurrens om materielinköp från en försvarsindustri som redan är slimmad och inte står med någon överkapacitet. De kan säkert öka sin produktion en aning, men ska de fördubbla volymerna eller producera nya grejer kommer det att ta tid, säger Olsson.

På lång sikt finns det risk för flera flaskhalsar, menar Olsson.

Annons

– Vi har en kultur av att saker kan ta tid.

Byråkrati tar tid

Det kan handla om personalförsörjning, upphandlingsregler och personalförsörjning.

– Även myndigheter som stödjer Försvarsmaktens tillväxt kommer att behöva stärkas, säger Olsson.

Regeringen flaggar för att fler unga framåt kommer att behöva sikta in sig på att göra värnplikt, något som förvånar Jacob Westberg vid Försvarshögskolan:

– Det är inte den prioriteringen som Försvarsmakten själva gör. Man ser inte att det behövs en ökning. Samtidigt finns det ju redan en plan om att antalet värnpliktiga ska ökas, så det är svårt att säga om det här är nytt eller bara ett tidigare beslut.

Närmande till Nato?

Enligt Magdalena Andersson handlar dagens besked inte om att Sverige vill närma sig Nato, där länderna har som mål att nå just 2 procent av respektive BNP i sina försvarssatsningar.

Historiskt har det varit få Natoländer som nått upp till den målsättningen, understryker Per Olsson.

– Man pratar om det till någon inträdesbiljett, men så har det inte varit hittills. Vi får se hur det blir framöver.

Målet om 2 procent har brett politiskt stöd i Sverige, men konsekvenserna lär tolkas olika.

– Ja-sidan till Nato kommer säga jättebra, vi förbereder oss för att gå med. Nej-sidan kommer säga att det är bra att vi förstärker vår egen förmåga att behålla vår alliansfria politik.

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons