Franska bagare i protest – baguetten i fara?
På måndagen samlades hundratals personer, många i förkläden eller med bröd i hand, i Paris. Bagare från hela landet samlades för en demonstration, där de varnade för att det snart inte kommer att bakas fler traditionella baguetter eller croissanter.
När elpriserna skenar och ingredienserna kostar allt mer så kommer ingen av dem ha råd att fortsätta, lyder budskapet.
– Vi känner att det är en djup orättvisa, säger Sylvie Ledu, som har rest de omkring 50 milen från landsbygden i Dordogne till huvudstaden.
– Vi vet hur man driver en firma, det är inte det som är problemet, utan att vi står inför höjningar som helt enkelt är omöjliga att lägga på kunderna.
Dyrt med mjöl och ägg
I mer än ett års tid har stigande levnadskostnader tyngt fransmännen. De har stigit dels till följd av pandemin och dels till följd av Ukrainakriget.
För bagare har det främst handlat om skenande priser på smör och mjöl. Dessutom har äggpriserna skenat på grund av ett utbrott av fågelinfluensa på franska gårdar.
Läget förvärrades ytterligare när de årliga elabonnemangen skulle förnyas och leverantörerna begärde rejält mycket högre summor för 2023.
För familjen Leducs bageri innebär det sex gånger så höga elräkningar – och att de kan hålla öppet i bara några månader till, enligt Sylvies make Jean-Philippe.
– Efter trettio år som bagare, så ska det sluta så här? Det hade jag aldrig kunnat föreställa mig, säger han.
"Dagen startar med en"
Bland demonstranterna gick flera toppolitiker, bland dem den frispråkige Jean Lassalle som leder partiet Resistons (Vi gör motstånd) och gärna vill föra landsbygdens talan. Han har ställt upp i flera presidentval och då fått några procents stöd.
– Dagen startar med en baguette, säger han till AFP:s utsände.
– Det är de här människorna som går upp tidigast i Frankrike och de har fått nog.
President Emmanuel Macron bjöd in en grupp bagare till Élyséepalatset i början av januari och lovade att han stod på deras sida. Han pekade på stödinsatser som har införts för 2023. En av dem ska sänka elräkningarna med upp emot 40 procent för många företag.
Men många av demonstranterna på Paris gator pekar på att stödet endast når de minsta företagen, de som har färre än tio anställda.
I folkmassan fanns mängder av plakat med uppmaningar till ett bredare elstöd. En man gick runt med en likkista som innehöll ett bagarklätt skelett.
Motvilliga konsumenter
Bagarnas bild av att priserna inte går att höja får visst stöd av opinionsmätningar. Endast 31 procent av fransmännen är beredda att betala 1,50 euro för sin baguette, enligt en mätning som institutet Ifop gjorde för Le Journal du Dimanche i början av januari. I det fallet skulle priset ha höjts med motsvarande några kronor.
Bagerier har traditionellt en central roll i det franska samhället, men antalet har minskat i några årtionden. I dag finns det totalt omkring 35 000 i landet. Varje år bakas fler än sex miljarder baguetter, enligt branschens siffror.
– Jag har aldrig sett bagare strejka förut, säger Joëlle Reimel, som har ett bageri några mil sydväst om Paris.
Hon berättar att hennes månatliga elräkning har stigit från motsvarande 25 000 kronor i månaden till 140 000.
Den prisbelönte bagaren Lionel Bonnamy ser det som en strid om hur man vill att Frankrikes näringsliv, och gatubild, ska vara.
– Om vi fortsätter på inslagen väg så kommer allting att se likadant ut, enhetligt, med storföretag, säger han.
Fakta: Baguetten
En baguette (stav eller käpp, översatt från franska) är en avlång limpa med krispig ovansida som är ett väldigt traditionellt och utbrett matbröd i Frankrike.
Det finns vissa regler för hur en baguette ska bakas och se ut. Den ska ska ha en diameter på 5–6 centimeter, vara omkring 60 centimeter lång och väga omkring 250 gram. Den får bara innehålla vetemjöl, vatten, jäst och salt och ska vara utan tillsatser och konserveringsmedel. Minst en fjärdedel av degen ska jäsa i minst tolv timmar. På brödets ovansida görs ytliga snitt.
Baguettens ursprung är delvis omtvistat. Brödet lär ha bakats i Frankrike redan under 1800-talet, men det var först 1920 som det fick en särskild roll i landet. Det året reglerades de franska bagarnas arbetstid så att ingen skulle börja jobba före klockan fyra på morgonen. Därför populariserades de avlånga baguetterna, som tack vare sin form gick att grädda i tid till frukost.
I Sverige har bröd av detta slag kallats för baguette sedan 1960-talet, men det har tidvis också kallats för "pain riche". På finlandssvenska heter det ofta batong.
