GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Halv miljon oanvända eldstäder oroar sotare

Stegrande elpriser får fler att damma av kakelugnen. Ute i landet finns en halv miljon oanvända och okontrollerade eldstäder – men att plötsligt sätta fyr kan vara riskabelt.
Energi • Publicerad 20 september 2022
Kom ihåg att kontrollera att eldstaden är godkänd innan du börjar elda. Arkivbild.
Kom ihåg att kontrollera att eldstaden är godkänd innan du börjar elda. Arkivbild.Foto: Fredrik Sandberg/TT

I Sverige finns över två miljoner eldstäder i bruk. Därtill finns, enligt MSB:s nationella register, 600 000 som av en eller annan anledning registrerats som obrukade och därmed inte kontrollerats av sotare.

Där ingår även fastigheter som rivits, oljepannor som sedan länge plockats bort och pluggade kakelugnar, konstaterar Lars Anderman, vd för branschorganisationen Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund, SSR.

– Å andra sidan finns det ett mörkertal över eldstäder som aldrig blivit registrerade. Jag skulle uppskatta att det verkliga antalet obrukade eldstäder ligger någonstans runt en halv miljon, säger han.

Alla typer

De obrukade och icke registrerade eldstäderna finns i alla typer av byggnader – sommarhus, villor och vindsvåningar i storstädernas innerstäder.

– Det finns en flora av gamla pannor, braskaminer och kakelugnar som man kan tänka sig att folk försöker ta i bruk, säger Lars Anderman.

Överväger man den tidigare så försummade braskaminen eller kakelugnen som ett sätt att krympa elräkningen är det enligt Lars Anderman av stor vikt att först kontrollera att den får – och kan – användas.

Ett exempel som kan ställa till det är ett fågelbo i rökkanalen som gör att röken vänder tillbaka in i fastigheten. Ett annat är att skorstenen är gammal och har spruckit.

– Börjar du vrålelda då är risken att du får brandspridning i fastigheten eller rökläckage in i utrymmen där du sover. I värsta fall märker du inte att koldioxidhalten ökar, och då är det fara för livet.

Risk för grannar

För boende i lägenhet finns dessutom risken att rök sprider sig till andra lägenheter kopplade till samma skorsten.

– Finns det otätheter i skorstenen så har du en stor risk för förgiftningsskador, framför allt. Eldar du i en villa så märker du om det ryker in. Den kontrollen har du inte i flerfamiljshus på samma sätt, säger Johan Schön, teknisk rådgivare på SSR.

Efterfrågan på sotare har ökat kraftigt under hösten och på många håll är väntetiden flera månader. Den som saknar kännedom om sin eldstad bör till en början kontakta kommunen, som för register över godkända eldstäder.

– Har man exempelvis köpt fastigheten på senare tid och är osäker ska man kontrollera först. Den kan vara kontrollerad och rengjord, då slipper man dra på sig kostnader och påkalla sotarens uppmärksamhet, säger Lars Anderman.

Fakta: Eldstäder i Sverige

I Sverige finns enligt Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund, SSR, cirka 2,3 miljoner registrerade eldstäder.

Majoriteten, runt två miljoner, av dem är trivseleldar som braskaminer, öppna spisar, vedspisar och kakelugnar. Resterande är eldstäder vars huvudsyfte är uppvärmning, såsom oljepannor, flispannor eller andra pannsystem.

Kommunerna för kontrollregister över eldstäder som är i bruk. Respektive sotningsdistrikt har i ansvar att sota och brandskyddskontrollera alla eldstäder i kontrollregistret enligt fastställda tidsintervaller.

Det är fastighetsägarens ansvar att registrera eldstäder som är i bruk.

Enligt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) är ungefär 30 procent av alla bränder i villa, par- och radhus och fritidshus eldstadsrelaterade.

Källor: SSR, MSB

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.