GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Här är dina största eltjuvar

Drar elräkningen i väg? Hoppa över bastun och låt kläderna lufttorka.
Här är ett par av hemmets största energitjuvar.
Ekonomi • Publicerad 11 september 2022
Torktumla inte för mycket om du vill spara in på elen i vinter. Arkivbild.
Torktumla inte för mycket om du vill spara in på elen i vinter. Arkivbild.Foto: Fredrik Sandberg / TT

Elpriserna väntas nå nya toppar i vinter. För att kostnaderna inte ska fortsätta skena iväg kommer många att behöva se över sin elförbrukning – och kanske dra ner på användningen av vissa saker i hushållet.

Med vissa hushållsapparater kan man spara mer än andra, om man ser till sparade kilowattimmar (kWh). Årligen förbrukar en normalvilla runt 20 000 kWh och en liten lägenhet omkring en tiondel så mycket, 2 000 kWh. I augusti låg snittpriset för en kWh mellan 1:28 och 4:70 kronor (elområde 1 respektive 4), inklusive skatter och nätavgift.

För att nå upp till en kWh krävs det till exempel endast tio minuter i bastun (6 000 W), åtta minuter för induktionshällen (maxeffekt 7 350 W), eller 27 minuter med hårtorken på (2 200 W), enligt Mälarenergis beräkningar. För ugnen krävs det 75 minuter för att förbruka en kWh. För tvättmaskinen behövs det en till två tvättar i 40 grader.

Så om du vill leva energisnålt men samtidigt snabbtorka dina kläder och lakan efter tvättarna, behöver du nog tänka om. Torktumlaren är en av hemmets största energitjuvar, när du endast efter en femtedels torkning når upp till en kWh.

Under de kallare dagarna krävs det enbart en och en halv timme för motorvärmaren att förbruka en kWh.

Största energitjuven

Kort och gott så är det allt som har med värme att göra i hemmet som förbrukar mest energi, enligt den kommunala energirådgivaren Ted Lundberg.

Den allra största elboven är värmen – om det är någonting som man betalar för själv. De som bor i hyresrätt gör oftast inte det, och för de som bor i bostadsrätt så är värmekostnaderna oftast inbakade i månadsavgiften. Men annars finns det mycket att spara här.

Om värmen i hushållet sänks med endast en grad, kan man spara in på ungefär fem procents energi.

– Efter värmen så är det varmvattnet, vilket brukar kosta runt en fjärdedel av vad värmen kostar. Men det är också beroende på hushåll. Ett pensionärspar har en betydligt lägre förbrukning av varmvatten än vad en barnfamilj med tre tonåringar har till exempel, enligt Ted Lundberg.

Lättaste vägen

För att dra ner på sina elkostnader är därför en översyn av hushållets värmesystem en ganska bra väg att gå. En lösning är att uppgradera värmesystemet. Om man till exempel har direktverkande el kan den ofta kompletteras med en luftvärmepump.

Om bostaden har elpanna och vattenburet system kan en bra lösning vara att koppla in en luftvärmepump eller bergvärme, men det innebär en större investering, fortsätter Ted Lundberg.

– Något som är enklare att göra då är att stänga av sin eldrivna golvvärme – om man har det för extra komfort i till exempel hallen eller i badrummet – när man inte är hemma. Eller att stänga av den helt och inte använda den alls, säger han.

Om man har ett badrum på sex kvadratmeter och elpriset ligger på runt fem kronor per kWh, så kan dygnskostnaden för värmen i det rummet sluta på mellan 15 och 20 kronor.

– Extra golvvärme är en sådan bekvämlighet som man kan avvara, det är svårare med dammsugare, spis eller tvättmaskin, säger Ted Lundberg.

Kolla maskinerna

Om du är i färd med att byta ut dina hushållsmaskiner kan det även vara värt att kolla upp hur energisnåla de nya är.

Om du ska köpa en ny tvättmaskin till exempel, så är det viktigt att inte bara titta på hur lite el den drar utan också hur bra den tvättar, enligt Ted Lundberg.

– Annars gör den ju inte sitt jobb. Då rekommenderar jag att man går in och tittar på Energimyndighetens hemsida där det finns massor med tester på enskilda produkter, som till exempel olika tvättmaskiner, säger han.

Fakta: Energirådgivarens bästa spartips

Om du har direktverkande el, se över om ett byte av värmesystem är möjligt. Värmepump eller fjärrvärme är mycket billigare.

Om du har eldriven golvvärme, fundera om du kan stänga av den när du inte är hemma, eller helt. Men då är det däremot viktigt att se till att det inte är blött på golvet och att rummet får värme från övriga bostaden så att det inte uppstår fuktskador.

Kolla fönster och dörrar, så att tätningslisterna inte är trasiga.

Om du ska vädra huset och byta luft, gör det snabbt och med korsdrag i stället för att låta fönstret stå på glänt och sakta kyla ner huset.

När du ska köpa nya hushållsmaskiner, ta en titt på Energimyndighetens hemsida där det finns tester på hur mycket el olika produkter drar och hur effektiva maskinerna är.

Fakta: Energirådgivarens bästa spartips

Det är skillnad på effekt (mäts i watt) och energi (mäts i watt multiplicerat med tid =wattimmar). En kilowattimme, som i augusti kostade mellan 1:28 i norr och 4:70 kr/kWh i söder inklusive skatter och nätavgift, räcker till att driva:

1 kvm golvvärme, 8 timmar

Luftkonditionering, 1 timme

Bastu (6000 W), 10 minuter

Dammsugare, 1,4 timmar

Elvisp (500 W), 2 timmar

Frys, klass A++, 32 timmar

Glödlampa 40 W, 25 timmar

Hårtork (2200 W), 27 minuter

Induktionshäll (maxeffekt 7350 W), 8 minuter

Infravärme (1800 W), 30 minuter

Kylskåp, klass A++, 75 timmar

Ladda Smartphone, 200 timmar

Motorvärmare, 1,5 timme

Torktumlare, klass B, femtedels torkning

Tvättmaskin 40°, 1-2 tvättar

Ugn, 75 minuter

Källa: Mälarenergi

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.