HD-beslut om turkisk exiljournalist inom kort
Högsta domstolen började behandla Turkiets utlämningsbegäran den 12 maj i år.
I oktober föredrogs ärendet för justitieråd men nu har ärendet hänskjutits för prövning av fler ledamöter. Ett beslut kan komma före årsskiftet, uppger Högsta domstolen för TT. Fallet hanteras med förtur.
Bülent Kenes flydde till Sverige 2016 efter kuppförsöket mot president Recep Tayyip Erdogan. Kenes har varit chefredaktör för den engelskspråkiga tidningen Today's Zaman, som den turkiska staten slog ned på efter kuppförsöket. Tidningen hade kopplingar till Gülen-rörelsen som är terrorstämplad i Turkiet.
För sju år sedan dömdes han också till ett villkorligt fängelsestraff för att ha förolämpat presidenten på Twitter.
Besök i Ankara
Kenes har på senare tid fått se bilder och sin adress i Sverige publicerad i regeringstrogna turkiska medier. Och i tisdags tog presidenten upp exiljournalisten i samband med att Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) besökte Ankara.
Presidenten svarade på en fråga från en svensk journalist om vilka krav Turkiet har i samband med Sveriges Natoansökan. Erdogan utbrast att det är av största vikt att denna "terrorist" utlämnas.
– Det verkar vara någon personlig prestige i att få fatt i just honom, säger Kenes advokat Mikael Söderberg.
Han förklarar varför Turkiet påstår att hans klient ska utlämnas:
– Allt går i princip ut på att han genom den här journalistiken har kopplingar till Gülenrörelsen och är medlem i en terroristorganisation. Att han försöker störta den konstitutionella ordningen. Det är grundskälen.
Kenes har beviljats politisk asyl i Sverige och har sökt permanent uppehållstillstånd. Han säger själv att han bara är en kritisk, frispråkig journalist och att det är absurt att Erdogan använder hans namn i förhandlingarna om Natomedlemskap.
Regeringen fattar formellt det avgörande beslutet, men om HD anser att det finns hinder mot utlämning måste regeringen enligt lagen om utlämningar säga nej.
Liknande fall
Fyra liknande utlämningsfall som Bülent Kenes har behandlats av HD under sommaren men inget av dem har lett till att personerna utlämnats, skriver Svenska Dagbladet. Anledningen är enligt domstolen att personerna riskerar förföljelse i Turkiet.
– All lagstiftning vi har gör att han inte kan utlämnas på de grunder som Turkiet har anfört, säger Mikael Söderberg.
Samtidigt har Turkiet kommit med nya anklagelser mot Kenes om att han ska ha begått ekonomisk brottslighet i Turkiet.
– Det är väl en abrovink på det hela från Erdogans sida. Det är väl ett sätt att få honom utlämnad eftersom det är ganska utsiktslöst vad gäller politisk verksamhet. Då har man fabricerat att han begått ekonomisk brottslighet i sitt arbete som journalist genom granskningar, säger Söderberg.
Lämnades ut
I augusti i år utlämnade Sverige en 35-årig man som dömts i Turkiet för just ekonomisk brottslighet i form av kreditkortsbedrägerier, även han utpekad och utskriven med namn i turkiska regeringstrogna medier.
I Kenes fall har Turkiet lämnat in en begäran om rättslig hjälp, vilket Sverige varit tvunget att bistå med i form av ett förhör. Man vill få honom dömd och kunna anföra det som skäl för utlämning, enligt advokat Mikael Söderberg.
– Det kan möjligtvis vara det som ligger bakom processen. Men granskar man anklagelserna är de inte på samma nivå som den som blev utlämnad. Där var det, vad man ska säga, mer vanliga kriminella bedrägerier och då har det varit så tidigare i relation till Turkiet att rättsordningen tydligen har betraktat det som okej.
– Enligt min mening är det samma politiska motiv bakom.
Fakta: Gülenrörelsen
Den muslimska Gülenrörelsen grundades i slutet av 1970-talet i Turkiet av Fettullah Gülen.
Gülen har många anhängare i Turkiet och president Recep Tayyip Erdogan anklagar den tillbakadragna författaren och religiöse uttolkaren för att ligga bakom kuppförsöket som skedde år 2016.
Rörelsen förnekar inblandning och säger att den är anhängare av demokrati och motsätter sig militära ingripanden.
Fettulah Gülen var en gång nära bundsförvant med Erdogan men det skar sig mellan dem. Osämjan har pågått sedan slutet av 2013 då några av Erdogans närmaste medarbetare anklagades för korruption. Presidenten svarade med att avsätta hundratals militärer och stängde skolor som drevs av rörelsen.
Erdogan har varit misstänksam över Gülenrörelsens starka närvaro i det turkiska samhället, bland annat i media, polis och rättsväsende.
Fettullah Gülen bor i USA sedan 1999 där han lever ett tillbakadraget liv i Pennsylvania. Han flyttade innan han anklagades för förräderi i sitt hemland.