Soppa och mat driver på inflationen
Inflationen enligt måttet KPIF steg från 7,2 procent i maj till 8,5 procent. Det var dessutom högre än marknadens förväntningar som låg på 8,1 procent, enligt en sammanställning från Bloomberg.
– Återverkningar för hushållen är att det kommer tuffare tider och högre räntor är att vänta, säger finansmarknadsminister Max Elger (S) i en kommentar till siffrorna i samband men en pressträff med regeringen.
Breda prisuppgångar
Prishöjningarna är nu breda, konstaterar Statistiska centralbyrån (SCB).
Priset på livsmedel, el och drivmedel påverkade inflationen i juni mest. Jämfört med samma period förra året har maten blivit drygt 11 procent dyrare.
– Matpriserna, inte minst, steg snabbt, ännu snabbare än prognosen, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.
Bland enskilda matvaror som ökat kraftigt i pris finns kaffe som enligt SCB:s mätningar ökat med nästan 50 procent sedan förra året. Utöver kaffe konstaterar SCB att bland annat kött, mjölk, ost, ägg, bröd och övriga spannmålsprodukter var det som ökade mest i pris.
Inte heller när det gäller elpriserna syntes någon lättnad enligt SCB, vilket bidrar till ökande boendekostnader för svenska hushåll.
"Även prishöjningar för möbler, hotell-och restaurangbesök, rekreations- och kulturella tjänster samt personlig hygien påverkade inflationstakten i juni", skriver SCB i pressmeddelandet.
Hushållens förmögenhet urholkas också via lägre börskurser och lägre bostadspriser, säger Isaksson. Sammantaget så kommer det här att kännas i plånboken.
– Det är en tuff tid som hushållen möter nu, säger han.
Dyrare lån väntar
Enligt Isaksson kommer Riksbanken antagligen att gå fram snabbt med två räntehöjningar på 0,5 procentenheter.
– För de som har lån så stiger ränteutgifterna troligen ganska snabbt nu, säger Isaksson.
Nordeas prognos är att Riksbanken höjer räntan med 50 punkter vid mötet i september, och med ytterligare 50 i november. Styrräntan landar enligt det scenariot på 1,75 procent vid årsskiftet.
Givet junis höga inflation och de breda prisuppgångarna finns dock risk för att riksbanken höjer räntan mer.
– Det finns risk att man höjer ännu mer och ännu snabbare, säger han och fortsätter:
– De kommande inflationsutfallen är väldigt avgörande.
Ingves spelar roll
När TT frågar finansmarknadsminister Elger om det spelar någon roll för priserna vad Riksbanken gör med räntan svarar han:
– Det tror jag absolut, framförallt när det gäller inflationsförväntningarna. Men de utfall vi betraktar just nu är i mångt och mycket frukter av utvecklingen i omvärlden. Det handlar om problem efter pandemin med underleverantörskedjor, det handlar om en amerikansk ekonomi som är på gränsen till överhettad, men också om också om kriget i Ukraina och dess återverkningar på råvarupriser.
TT: Men det har väl inte Riksbanken något inflytande över?
– De höga utfall vi ser kommer inte att påverkas av deras (riksbankens höjningar) utan det handlar om att hålla inflationsförväntningarna på plats, säger Elger och syftar på inflationsmålet om 2 procent.
Tecken på lättnad framåt
Inflationen kommer att fortsätta ligga på höga nivåer de kommande månaderna, bedömer Nordeas Torbjörn Ivarsson, men det finns tecken på lättnader framåt.
Dels handlar det om sjunkande råvarupriser, men också om och lägre transportkostnader från Sydostasien till USA och Europa.
– Det här är väldigt viktigt för inflationsutsikterna. Sen är det svårt att säga när det sipprar igenom till konsumentpriser.
– Men det talar för att inflationstrycket kan lätta senare i år, fortsätter Isaksson.
Svensk inflation
Enligt måttet KPIF mäts inflationens årstakt med fast ränta. Så här har årstakten sett ut per månad sedan juni 2021, fram till juni i år.
Juni 2021: 1,6 procent
Juli 2021: 1,7 procent
Augusti 2021: 2,4 procent
September 2021: 2,8 procent
Oktober 2021: 3,1 procent
November 2021: 3,6 procent
December 2021: 4,1 procent
Januari 2022: 3,9 procent
Februari 2022: 4,5 procent
Mars 2022: 6,1 procent
April 2022: 6,4 procent
Maj 2022: 7,2 procent
Juni 2022: 8,5 procent
Källa SCB
Svensk inflation
Dyra drivmedel, livsmedel och dyr el bidrog mest till inflationsökningen i juni.
Livsmedelspriserna och alkoholfria drycker var i juni 11,2 procent dyrare, jämfört med samma period förra året. Mest har kött, ost, ägg samt bröd och andra spannmålsprodukter ökat i pris.
Elpriserna var i juni 39,8 procent högre än vad de var samma månad för ett år sedan. Om energiprodukter hade räknats bort från inflationstakten i juni hade KPIF hamnat på 6,1 procent förra månaden.
Drivmedelspriserna var i juni 54,2 procent högre jämfört med samma månad förra året.
Källa: SCB.